Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Laleh

/

Annons

Måste erkänna att jag tidigare inte brytt mig särskilt mycket om vad Laleh åstadkommit, än hur personlig och egensinnig hon varit redan från karriärens början. Men nu ska det genast bli ändring. Jag har fallit till föga för denna blyga varelse som lever ut genom sin musik som hon skriver och producerar själv.

Här har Laleh gjort en platta som jag tog till mig vid första lyssningen, även om detta kan vara en varningssignal ibland. Men låtarna bara växer alltmer, det är omväxlande, lekfullt och framför allt stilfullt och vackert. Hennes samarbete med Londonsymfonikerna och dess sköna stråkar sitter som ett smäck.

Språkbegåvade och okonventionella Laleh går från engelska via franska och farda till en fyrklöver på svenska avslutningsvis. Det engelska partiet är överlägset även om det är värt att dra en lans för ”Snö” från Arn-filmen. Singellåten ”Simon Says” sticker ut litet mer än de övriga, men första spåret ”Big City Love” visar vägen direkt och i ”Go Go” hör jag influenser av Leonard Cohen. Även sparven Edith Piaf får en liten ”Je ne regret rien”-passning i ”Nation”.

Må väl, Laleh! Och nog borde det väl kunna finans plats för Gävle i turnéplanen (se den här intill).

STEFAN ANDERSSON

Mer läsning

Annons