Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Norrländskt stål som ger mersmak

/
  • Sångaren i Raubtier, Pär Hulkoff, stod som vanligt för härligt mellansnack där träffsäker humor i kombination med hans sköna dialekt bidrog till att göra publikkontakten så klockren.

De kunde inte hålla sig borta från Gävle länge, Haparandatrion Raubtier.

Annons

Efter att ha gjort en succéspelning på Getaway Rock Festival i somras var de redan sent i förrgår kväll tillbaka i halmbockens stad för att göra repris på detta som en anhalt på sin turné.

Hardcoremetalbandet Cedron och vikingmetalbandet Ereb Altor agerade förband och gjorde båda riktigt lyckade spelningar.

Dock var uppslutningen i publiken rejält klen ända fram till klockan tio när kvällens huvudakt gick upp på scenen. Det var synd då det hade kunnat bli ordentligt drag redan från början om de två inledande akterna fått en seriös åhörarskara att jobba med.

Men den som oroade sig för att kvällen skulle bli en flopp rent publikmässigt kunde lugnt slappna av så fort det började dra ihop sig för headlinern. Lokalen fylldes snabbt på, och även om det blev långtifrån fullt därinne så strömmade en helt godkänd publikmassa till framför scenen och bildade behövlig opposition till de besökare som föredrog att hålla sig längre bak och digga mer stillsamt och diskret.

Raubtier visade med hela armen var skåpet skulle stå redan från första ton. Sångaren Pär Hulkoff stod som vanligt för härligt mellansnack där träffsäker humor i kombination med hans sköna dialekt bidrog till att göra publikkontakten så klockren.

Med samplade synthspår som grund satt även samtliga låtar som ett smäck. Publiken nappade genast på bandets varje vink, och även om det aldrig blev någon riktig moshpit (kanske tur det) så var det idel hoppande, skrikande och handteckenviftande framför scenen.

Maxim kanske inte var fullproppat, men när man stod mitt i den kompakta skaran framme vid scenen var det ändå lätt att inbilla sig det. Inte heller på scenen sparades det på krut över huvud taget, och trummisen Jonas Kjellgren bankade loss så intensivt att virveltrumman sprack och spelningen blev tvungen att ta en kort paus medan en ny hämtades in.

Tiden gick otroligt fort den dryga timmen bandet höll igång, och det var nästan så att man trodde att det var ett skämt när det meddelades att spelningen drog mot sitt slut.

Tyvärr var det inget skämt, men showen fick i alla fall en maffig avslutning med catchiga ”Låt napalmen regna”, där publiken fick chansen att göra slut på den sista energin och skriksjunga halsen sönder och samman en sista gång. Helgrymt.

Förhoppningsvis fick trion lika mycket mersmak för Gävle som staden fick för dem, för hit får de gärna komma fler gånger.

Christina Smedbakken

Mer läsning

Annons