Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Skottarna trötta på gitarriff

/
  • Franz Ferdinands debutalbum spelades in i Malmö i Sverige, men nu när bandet har sin egen studio i Glasgow jobbar de hellre på hemmaplan. Från vänster: Paul Thomson, Nick McCarthy, Bob Hardy och Alex Kapranos.

Annons

Mindre rock och mera disco. Så beskriver det skotska bandet Franz Ferdinand sin tredje platta.

– Vi har tröttnat på tråkig, gitarrbaserad musik, säger basisten Bob Hardy.

Han syftar i första hand på den uppsjö av nya indieband som dominerat den brittiska pop- och rockscenen de senaste åren. Men erkänner även att Franz Ferdinand tagit ett medvetet kliv från den musik som utgjorde grunden för deras två första skivor.

– Vi tröttnade på att spela rak rock, blev uttråkade helt enkelt. På vårt tredje album ville vi göra något nytt, och undvika att låta som alla andra, säger han på telefon från södra Skottland.

Resultatet blev som han hade hoppats. Plattan ”Tonight: Franz Ferdinand”, som släpps den 26 januari, är mer bas- och trumorienterad än sina föregångare.

– Jag skulle säga att den är svängigare, mer dans- och klubbvänlig. Men på samma gång är den mörkare, lite lynnigare. Musik färgas alltid av inspelningsplatsen och de här låtarna kom till i vår egen studio i Glasgow, i dunkel belysning och omgiven av härjade tapeter.

Många band som normalt förknippas med gitarrer tycks vara på väg mot ett mer dansant sound, svenska Mando Diao är ett exempel. Men Bob Hardy förnekar att det nya soundet är ett försök att nå en bredare publik.

– Vi tänker aldrig i termer av ”kan det här bli en hit eller inte?” utan spelar bara det som vi för tillfället råkar gilla. Sådana här korsbefruktningar tror jag snarare går att spåra till mp3-spelarna och möjligheten för användaren att välja fritt mellan 60 000 låtar i sitt eget bibliotek. Det är inte längre som på 90-talet när man skulle vara inne på en specifik musikstil. I min Ipod ligger Leonard Cohen jämte Black Sabbath i spellistan.

I brittisk press har det hetat att Franz Ferdinand inspirerades av afrikanska musiker under arbetet med den nya skivan. Det är en sanning med modifikation, enligt Bob Hardy.

– Vi spelade på Damon Albarns ”Africa Express”-festival förra våren och efteråt fick vi frågan om vi gillade afrikansk musik. Alex svarade väl ja och så blev det där uppförstorat. Afrikansk musik utgör kanske en procent av det vi lyssnar på. Vi är otroligt breda i vår konsumtion.

Medan skottarnas två första album kom ut med bara ett års mellanrum tog ”Tonight: Franz Ferdinand” närmare två år att färdigställa. En väntetid som blivit ovanlig i dagens MySpace-snabba musikklimat.

– Jag förstår att folk undrat var vi hållit hus, men den enkla sanningen är att vi behövde vila upp oss efter en tids hektiskt turnerande. Vi bestämde oss för att låta nästa platta växa fram, inte stressa ur oss det nya materialet.

Franz Ferdinand deklarerade tidigt i sin karriär att de inte bildat bandet för att bli kända, utan för att ha kul. Sju år efter starten, med fans över hela världen och ett tiotal prestigefyllda utmärkelser i bagaget, är syftet fortfarande detsamma.

– Vi är helt ointresserade av kändisvärlden, går aldrig filmpremiärer och sådan där skit. Nej, när vi är hemma i Glasgow vill vi bara hänga med våra gamla vänner och ta det lugnt, säger Bob Hardy.

Mer läsning

Annons