Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Swingband med bra repertoar

/

I lärdomsstaden Uppsala har jazz modell swing haft en hemstad alltsedan klarinettisten Åke Hasselgård studerade där.

Annons

Intresset för den typen av jazz lever kvar trots att staden har många hörvärda musiker i andra genrer att bjuda. Bosse Broberg, Lennart Åberg och Roland Keijser kan nämnas.

När gruppen Uppsala Swing Time Sextet intog konserthusets restaurangscen blev det en föreställning där klassiska melodier från swingepoken, spetsade med melodier från bebopepoken, svepte över lokalen.

I gruppen ingår klarinettisten och tenorsaxofonisten Lars-Erik Lidström, pianisten Jan Johansson, gitarristen Bertil Fernqvist, vibrafonisten Torbjörn Wikner, basisten Erik Ojala samt trumslagaren Daniel Olsson.

Musiken hämtades från flera skafferier typ Åke Hasselgårds repertoar. George Shearings och Putte Wickmans repertoar vittjades också. Med andra ord melodier som florerat i jazzsammanhang på såväl fyrtiotalet och decenniet efter. Yngsta inslaget var förmodligen Thore Swaneruds Södermalm.

Mera blågult blev det genom inledningsmelodin Swing In F som Ove Lind komponerat och Reinhold Svenssons Queen Of Saba. Jobims bossanova Once I Loved från mitten av 60-talet smögs också in i den melodiösa konserten.

Det var faktiskt melodivalet som gav den största behållningen. Bronislaw Kapers filmmelodi On Green Dolphin Street och Jerome Kerns Pick Yourself Up är inte sönderspelade i Gävle. Det är väl ej heller Quincy Jones Stockholm Sweetnin´. Charlie Parkers Yardbird Suite fick dock ett obalanserat utförande.

Men hur som helst trivdes den relativt stora publiken alldeles ypperligt med tillställningen. Solistiskt anser jag att gitarristen Bertil Fernqvist tog hem solistpriset. Men det kom även bra prestationer från medlemmarna i övrigt. Dessutom roligt med ett band från andra sidan länsgränsen som omväxling. Melodipresentationer var bra men inte behöver man dra in underlivshistorier i ett konsertprogram. Det kändes plumpt och gubbigt.

Göran Olsson

Mer läsning

Annons