Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Torsdagen då kvinnorna regerade över festen

/

Torsdagen var damernas dag på musikfestivalen i Borlänge. Från Regina Spektors start till Veronica Maggios avslutning så var det kvinnor som höll i rodret.

Annons

Regina Spektor på stora scenen lockade en förvånansvärt stor publik. Hon är en multibegåvad ryska som är extremt mycket New York. Regina inledde a capella, enbart kompad av sig själv, försiktigt knäppande på mikrofonen. Musikaliskt imponerande men scenen var i största laget, spelningen i längsta laget och många av de nya låtarna fick svag respons men när ”Samson” kom var det förödande vackert.

Mumford & Sons är förvisso killar – de har ståbas, banjo och trombon – och är ett band som, måste jag erkänna, knappt hade hört för sex månader sen. Väldigt engelskt, lite Pogues och lite Beautiful South utan Paul Heatons vassa tunga men lika harmonier, fantastiska röster och ett otroligt gensvar från publiken. Även om jag tycker det blev väl segt på slutet höll publiken knappast med.

Imperial State Electric med Nicke från Hellacopters har hållit på så pass länge att de lämnat lovandestadiet och blivit så bra som jag förväntat mig. Tycker ändå att de slarvade bort spelningen i torsdags, även om deras blandning av 70-talets Kiss, Beatles harmonier och lite Little Richard-ös är tilltalande så kan de vara mer spännande och trummisens solon är skittråkiga.

Jag lämnade Wolfmothers hårdriffande för att se Laleh, som efter ”Så mycket bättre” blivit mer folkkär än självaste Lasse Berghagen. ”Vårens första dag och jag vill vara med, och jag vill vara så med så jag kan se, att jag är en del av allt”, inledde setet, ett jättestort publikhav hängde med direkt. Laleh ser ut som hon kunde vara Chers dotter fast hon låter som Di Levas syster. Jag tycker fortfarande att hennes gedigna repertoar är alldeles för splittrad, men runt mig står framför allt kvinnor från 15 till 55 och dansar och sjunger med i ”Invisible”.

När jag gick förbi ingången till Graceland-scenen stod tjejer utanför och grät, publiktrycket under Alina Deverskis var nämligen för stort. Inomhus levererade Alina en högenergisk show som trots en enda hit (”Flytta på dig”) lovade stort.

En av de senaste årens största snackisar i musikbranschen, framför allt utomlands, är den svenska duon Niki & the Dove som spelade på lilla scenen på kullen men nästa gång blir det garanterat en större scen. Mycket 80-tal i stämningarna, lite Kate Bush, lite Hazel O’Connor, lite Siouxsie – men all slagverk gjorde att det lät 2012 i alla fall. Kanske är det Niki & the Dove som ska göra uppföljaren som aldrig The Knife verkar göra?

Torsdagens stora vinnare var givetvis Veronica Maggio, som jag blev besviken på när hon var i Gävle senast. Men nu tog hon den stora scenen i besittning och hade närmare 30 000 människor i sin hand. Nu är Veronica så stor och populär att även hennes mindre kända låtar är stora hits.

Några tjejer som tyvärr förlorade kampen mot killarna var Gävlesystrarna Lina och Maja Westin i Caviare Days, som på sin lilla scen fick slåss om nästan samma publik som My Morning Jacket. Jag pratade med trummisen Timmy Fredriksson efteråt och han sa att de trots allt var nöjda.

Peter Alzén

Mer läsning

Annons