Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ung jazz gick på knock!

/
  • Max Agnas. En 13-årig pianist som redan har ett så välutvecklat harmonisinne, fantastisk teknik och ett lysande spelsinne.FOTO: TOMAS PALM
  • Stina Agnas. ­Skiljer sig markant från störtfloden av svenska sångerskor.

Annons

Gävle JazzClub gästades på onsdagskvällen av en grupp mycket unga musiker från Bollnäs Kulturskola. Gruppen bestod av pianisten Simon Skogh, gitarristen Anders Fröjd, basisten Max Tuleborg samt trumslagaren Namo Veen. Deras närmande till jazzen i form av kompositioner av till exempel Herbie Hancock och Freddie Hubbard indikerade snabbt att den modernare jazzen slagit rot i hälsingebygden. Man ser redan fram mot nästa grupp från Bollnäs som spelar på klubben. På tur står då storbandet Oden som kommer till trettondagsjazzen.

Fortsatt ung jazz blev det när The Agnas Brothers från Vallentuna med sångerskan Stina Agnas med bravur intog restaurangens scen. Gruppen är ett unikum där åldersskalan ligger mellan 13 och 20 år. Att brödernas höga kompetens och solistiska kunnande nått ut över landet på kort tid är lätt att förstå. Det är inte bara deras låga ålder som imponerar. Den konstnärliga ådran är stark och kännbar. Pianisten Max, blott 13 år, har redan sopat hem solistpriset i tävlingen Young Jazz Comets. Fattar inte riktigt att en så ung kille redan har ett så välutvecklat harmonisinne, fantastisk teknik och ett lysande spelsinne.

Gitarristen Kasper, 18 år, är en låtskrivare som imponerar. Mauritz, 15 år, är mer än en framtidsman på basen. I flera av melodierna var han en effektivt arbetande dynamo. Trumslagaren Konrad, gruppens ålderman med fyllda 20, är redan inne i den Stockholmska hetluften. Vilket fint öra han har! Så spelar en musikalisk trummis. Att pappa Urban också är en utmärkt jazztrumpetare visades tydligt i flera nummer. Annars är det i den klassiska avdelningen han hörs, som i Melbourne om några dagar.

Stinas berörande sång var en väntad bonus efter hennes medverkan på årets trettondagsjazz. Här fanns en genuin och mogen musikalitet i botten. Bra höjd och klockren intonation. Hon skiljer sig markant från den störtflod av sångerskor som väller in på den svenska skivmarknaden. Stina har skyndat långsamt vilket definitivt lönar sig i längden. Udda och varma tolkningar gjorde hon av ”Moon River” och balladen ”My One And Only Love”. Det variationsrika programmet bjöd också på melodier av Thelonius Monks, Keith Jarrett och Joe Henderson.

Göran Olson

Mer läsning

Annons