Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Varje låt berättade sin egen historia

/
  • Bert Deivert & Christy O’Leary berättade uppsluppet om sina instrument och sin musik mellan låtarna.

Irländsk musik bjöds det på i tisdags kväll i restaurangavdelningen på Konserthuset. Inledningsvis rekommenderade duon restaurangens fisksoppa, som de just ätit sig så mätta på att de påstod sig knappt kunna sjunga.

Annons

Därefter presenterade de skämtsamt det sedvanliga temat på många av traditionens sånger: ”despair, misery & lost love”.

Och många låtar med dylika teman skulle vi komma att möta på under kvällens gång. Ett knappt dussin åskådare utgjorde publiken, vilket kändes ganska lite i förhållande till hur bra musiken faktiskt var. Men de som var där verkade uppskatta framträdandet rejält.

De vackra melodierna med sina drillar och glidningar bemöttes ofelbart av så ljudliga applåder att man skulle ha kunnat gissa att det satt långt fler i publiken.

En av två varianter på en glatt vemodig låt från Nordirland framfördes i början, och den andra i slutet. Man hörde genast vilken musiktradition som många moderna filmskapare låter sig inspireras av till sina soundtracks.

Duon berättade uppsluppet om sina instrument och sin musik mellan låtarna, och vävde därigenom en varm publikkontakt. Varje låt berättade sin egen historia, och om man lyssnade ordentligt kunde man ta del av både tragedier och fina kärlekshistorier.

Intensivt, vandrande flöjtspel accentuerades av bosokin som alternerade mellan drivande tretakt och rytmisk fyrtakt, och agerade nivådynamiskt element till de rullande, repetitiva melodierna. I andra låtar byttes bosokin mot akustisk gitarr, och vackert berättande sångmelodier varvades med flöjtspel i mellanpartierna.

En nedtonad, avstressad och avslappnad stämning rådde kring scenen, och det opretentiösa upplägget gjorde att jag uppskattade det stundom vackert vemodiga och andra gånger hurtigt dansvänliga framträdandet ännu mer.

Men misströsta inte, alla ni som inte var där. Den 30:de september spelar nämligen duon i Bergs Gamla Skola i Torsåker, så då får ni en ny chans att se och höra dem spela.

Christina Smedbakken

Mer läsning

Annons