Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Pippi står stadigt på hal is

/
  • Lina Göransson gör en helt fantastisk Pippi. Hon swischar runt och gör piruetter, flyger genom luften och har hela tiden det där pillimariska leendet på läpparna. Här gör hon storstilad entré med skeppet Hoppetossa i föreställningens inledning.
  • Paråkning är svårt. Att vara två skridskoåkare i en hästkropp måste vara jättesvårt. Men Lilla Gubben rörde sig med sådan komisk perfektion över isen att man inte kunde låta bli att imponeras.
  • Hoppetossas kanoner fyrar av en salva som får många barn på läktaren att hålla för öronen.
  • – Pippi är stark, säger Alva Eriksson, 6 år om vad som är bäst med henne.Kusinen Penny Grensund (i barnvagnen) har kommit från Stockholm för att gå på Pippiföreställningen. Hon blir lite blyg men hälsar via sin sufflerande mamma Lisa Abrahamsson att Pippi såklart är starkare än Bamse eftersom hon inte behöver äta dunderhonung för att bli stark.
  • Tvillingarna Lovis och Tuva-Li Holm, 6 år, gillar Pippi starkt.– Att hon brukar sova med benen på huvudkudden tycker jag är roligast, säger Lovis.– Hon lyfter ju sin häst!, säger Tuva-Li.
  • – Bamse är såklart starkare än Pippi. Man ser ju hela tiden på honom att han är starkast, säger Winston Lättman-Nyman, 4, med bestämd röst.Han har tagit med sig moster Helen Lättman för att gå på föreställningen.– Det är klart man ställer upp. Det är ju mysigt att vara lite stand-in, säger hon.

Det finns ett par saker att tänka på när målgruppen är barn. Punkt ett på den listan är: Förebygg sura miner och blodsockerfall.

Annons

Att barnen får chokladguldpengar redan utanför entrén är med andra ord ett genidrag. På det viset slätar man över den ”lilla” fadäsen att bara tre ingångar är öppna för uppskattningsvis tretusen personer. En kvarts kö för att komma in är ingen vidare start på eftermiddagen.

Men i entréhallen får barnen Pippifräknar i ansiktet och ännu fler guldpengar. En gymnastikgrupp underhåller och det finns mängder av Pippiprylar att köpa.

När man tar plats i den för dagen avdelade hockeyladan ligger således arrangörerna på plus.

Min assisterande rescensentkollega, den fyraåriga sonen, utbrister ett ”wow!” redan när den runda ljusriggen börjar rotera och lyfta från isen. Sedan följer ett pärlband sånger och skridskonummer, det ena bättre än det andra. 16 skridskoåkande pannkakor i perfekta räta led är till exempel rätt häftigt att se. Prussiluskan som trampar in på en trehjuling och på klingande göteborgska läxar upp publiken för att de sms:ar och har choklad i mungipan är så där perfekt på gränsen till buskis.

Annars är det faktiskt först i andra akten som det riktigt tar fart. När Blom och Dunderkarlsson smyger in på isen med sina ficklampor myser fyraåringen att det är lite läskigt. Men på ett bra sätt. När Pippis pappa kommer tillbaka från Kurrekurreduttön svänger det så mycket att sonen frågar om han får ställa sig i gången och dansa.

Pausen förresten. Vilken katastof. Hur det kan vara enklare att langa ut korv och stor stark i plastmugg till sjutusen hockeysupportrar än endast korv till mindre än hälften så många småbarnsföräldrar med tillbehör är en gåta. Men när andra akten startar är köerna till korvstånden fortfarande långa. Inte alls godkänt.

Föreställningen följer böckerna om Pippi i det närmaste slaviskt så det är inga nyheter som serveras publiken. Man får i stället njuta av skridskoåkningen, den lite för höga men maffiga musiken och de fräcka scenbyggena. Både Villa villekulla och båten Hoppetossa är mäktiga konstruktioner som imponerar när de glider in på isen.

Innan vi till slut slinker ut i majsolen igen får vi varsin glass, presenterad i samarbete med BRIS. Ännu en pluspoäng till arrangören. Barn med glass i mungipan är glada barn. Oavsett långa korvköer.

Mer läsning

Annons