Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Dragon age utan frihet

/
  • Dragon age 2 utspelas nästan uteslutande i staden Kirkwall. Det är inget lyckat grepp.

Annons

Att göra en uppföljare till ett stort rollspel mindre än två år efter första spelet är vågat. Å andra sidan har Dragon age-utvecklarna Bioware både förmåga och muskler till det.
Hjälten i Dragon age 2 heter Hawke och berättelsen börjar med filmsekvenser där dvärgen Varric blir förhörd. Varric berättar en version av vad som hänt, men avbryts och uppmanas att berätta den sanna historien i stället. Ett grepp snott från filmen De misstänkta.

Visserligen kul, men jag gillar inte känslan av att man därmed spelar en historia som redan hänt. Även om det inte är någon hemlighet hur ett rollspel slutar, förtar det spänningen att bums veta vilken episk figur denne Hawke lyckats bli. Det finns några knorrar på historien, men inte tillräckligt för att motivera den tillbakablickande berättarstilen.

Ett annat grepp är att man drastiskt krympt spelvärlden. I princip allt utspelas i staden Kirkwall. Man gör bara några korta utflykter utanför murarna. Jag gillar idén med att hjälten utvecklas i takt med att staden förändras, att man under spelets tio år tar Hawke från fattig flykting till kändis. Men den rätta känslan infinner sig inte.

Något är fel när jag 20 timmar in i spelet inte känner mer för Kirkwall än jag gjorde när jag började. Kirkwall känns inte som mitt hem, utan en plats Bioware stängt in mig på för att de inte hann, orkade eller hade råd att ge mig en större sandlåda att leka i.

Mer läsning

Annons