Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Tills döden skiljer er åt

Annons

Nej, det är ju inte varje lördag en kronprinsessa gifter sig. Men i morgon sker det. Det är liksom den typiskt romantiska sagan. Den dödlige bondpojken får världens vackraste prinsessan och halva kungariket. Eller kanske proteinpaketet från Ockelbo får Nordens största haka och en vett- och etikett-utbildning. Jag har fått höra båda delarna. Det är rätt fascinerande hur svenskarna ställer sig till det här bröllopet.

För en gångs skull har jag faktiskt inte en enda åsikt om hela det här spektaklet. Förmodligen beror det dels på att mitt intresse för kungafamiljen är lika sprakande och passionerat som mitt intresse för blöjbyten, dels för att bröllop överlag är något jag inte vet ett skit om. Jag kan summera min kunskap om bröllopsfiranden ganska kortfattat; vit klänning, ringar, präst. Blommor. Kanske en tårta? Löften. Eller? Jag är lite osäker.

Det enda jag faktiskt vet är att riset man kastar på brudparet kan explodera i fåglarnas magsäckar, och för den som inte vill ha högar av sprängda måsar på sitt bröllop kan det ju vara nyttigt vetande. Men som sagt, trots årets största mediala pådrag och påminnelser om Viktoria och Daniel överallt ställer jag mig rätt passivt till det här. Det är roligare att lyssna på vad andra tycker.

Min vän J tycker att morgondagens kungliga bröllop är det bästa som hänt Sverige sedan ”Så ska det låta” med Peter Harryson. Hon pratar hejvilt om Viktorias svensk-designade klänning, buketten av svenska blommor och framför allt sitt eget framtida bröllop och verkar ha huvudet högt över ozonlagret om det som komma skall. Hon har till och med en blågul disktrasa med Daniel och Viktoria på. Överdrivet? Jag vet inte. Från andra håll hörs det också positiva kommentarer, paret är en bra bild utåt för Sverige och bröllopet sätter kronan på verket (hehe).

Min vän D däremot, han ställer sig totalt emot bröllopet och hela monarkin. Det drar något svart igenom hans blick när Viktoria, bröllop eller till och med Ockelbo kommer på tal. Det kom sig till och med att bli en otrevlig scen på en kinarestaurang förra veckan när diskussionen upptogs. Han gormade om skattepengar och lathet så vårrullarna vibrerade och kineserna såg faktiskt vettskrämda ut. Sedan dess har jag inte nämnt någonting. Men jag vet att han inte är ensam om att tycka så.

Kan det vara så att det här bröllopet ställer svenskarna på två sidor? För jag har då aldrig hört så många ifrågasätta monarkin så mycket som nu. Men om man då i stället skulle bryta ner spektaklet några nivåer och se på det hela som det egentligen är – två människor som helt enkelt är upp i öronen kära i varandra – klart de ska gifta sig.

Jag tycker vi ska önska dem lycka till och förtränga skattesnacket och se vidare de blågula disktrasorna bara under en ynka lördag. Och hålla tummarna för att det inte sprängs några måsar kring Storkyrkan i morgon.

Justine Östergren

Krönikör på GD Nöje

justine.ostergren@hotmail.com

Mer läsning

Annons