Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Timbuktu möter sina demoner

/
  • Det har varit en fantastisk resa med mina nya producenter Oskar Linnros och Patrik Collén”, säger Timbuktu.

Framför sig hade Timbuktu totalt mörker. Då kom kreativiteten tillbaka.

– Nya skivan har varit som en ­exorcism, säger han.

Annons

Jason ”Timbuktu” Diakité dansar fem i tolv-valsen vid klippans kant. De tunga minnena har kommit ikapp längs flyktvägen och dansar bredvid. Rapparen har varit på väg hit en längre tid, men nu står det bortom allt tvivel. Botten is nådd, om han inte byter spår privat och professionellt. Året är 2010 och det enda alternativet är att släppa taget.

– Det var ett personligt, omvälvande år. Jag tänkte mycket på mig själv, min historia och min framtid, säger Jason Diakité.

Nya skivan ”Sagoland” ska bli kryckan som kan hjälpa honom att gå vidare.

I låt efter låt gör Jason Diakité upp med sitt förflutna. Berättar om styvpappan Rolands bortgång och om hur han tog sin tillflykt till droger för att slippa möta sorgen.

Varför lägger du alla korten på bordet nu?

– Någonstans är låttexterna skrivna för att jag ska kunna bli av med bagaget. För att jag ska kunna gå vidare och leva mitt liv som en lycklig människa. För att jag ska kunna leva med mig själv måste jag deala med mina känslor. Det har varit som en exorcism, säger han.

Men ”Sagoland” var länge inget mer än en vag förhoppning. Kärleken till hiphopen hade falnat och ekonomiska bekymmer och tidningsskriverier om droger krävde all energi.

– En kompis ringde mig förra sommaren och sa: ”Shit Jason, det känns som att du är i krig med hela världen”. ”Jag vet, det är så det känns”, svarade jag. Mitt liv kretsade kring allt utom musiken. Det har även varit en del på det personliga planet som inte är allmän info.

2010 tvingade rapparen att bli vuxen, menar han själv.

– Jag mognade sent. Tidigare hade jag bara stuckit huvudet i sanden, men om jag ska fortsätta rappa i tio år kan jag inte strunta i min ekonomi eller min skivbolagssituation.

Vid klippans kant fattade han beslutet att släppa taget och testa något nytt. Svaret blev nytt skivbolag och nya producenter, som Oskar Linnros och Patrik Collén. Ur förändringen följde en av de mest kreativa perioderna i Jasons liv. Och han tog beslutet att följa rapparen Ken Rings råd.

– För många, många år sedan sa han: ”Du är en jäkla bra rappare, men jag vill höra dig prata om dina känslor, dina jobbiga känslor”. Nu har jag snöat in på låttexter om känslor.

Att de nya låtarna berör fick Timbuktu kvitto på när han nyligen framförde låten ”Dansa” inför norsk publik. För första gången på många år blev han rörd på scen.

– Det var inte bara en dansande, rappande maskin. För att musiken ska vara värt allt måste det vara på riktigt.

Vad tar du med dig andra sidan ”Sagoland”?

– Självförtroende. När man har gått igenom kriser får man bekräftelse på att man faktiskt är kapabel. Mitt självförtroende har varit oerhört bräckligt. En dålig recension brukade sänka mig totalt. Det tror jag att jag har kommit förbi lite nu. Jag tror att jag har blivit bättre på att acceptera mig själv, att gilla mig själv lite mer än vad jag har gjort tidigare.

Lotta Glimstedt/TT Spektra

Mer läsning

Annons