Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Treenighet med jazzhjärta

Annons

Trion Trinity är en av den unga svenska jazzens mest hörvärda grupper.

Med den ovanliga sättningen trumpet, hammondorgel B3 och trummor har de tillskansat sig ett sound som inte har någon motsvarighet inom svensk jazz.

Trinity, det vill säga Karl Olandersson, trumpet, Andreas Hellkvist, orgel, samt bildaren av gruppen, trumslagaren Ali Djeridi, håller sig till en melodisk anda där orgelvolymen inte tar överhanden. Där formar Andreas ett föredömligt välavvägt sound som håller gruppen samman. Samma med Alis lätta spänstiga spel.

Karls trumpet är alltid stämningsfull och lyrisk. Han är på väg att klättra högt upp mot den inhemska trumpettronen. Karl har helt klart rötter i 50-talstraditionen där hans fingerfärdighet för tankarna till Clark Terrys lätta intervallhopp. Han kan även använda sig av en plungersordin lika elegant som Duke Ellingtons trumpetare gjorde på sin tid. Hans eleganta glissandon och sättet att bygga sina solon är outstanding.

Andreas var mycket lyhörd och följde minutiöst med i de stämningar och uttryck som uppstod. Solistiskt visade han en personlig känsla. När det skulle röjas var han verkligen imponerande. Han är en stimulerande ny bekantskap som liksom hela gruppen är välkommen tillbaka.

Ali Djeridi var synnerligen lämpad i sammanhanget. Han stod för bra lyssning utan att vara alltför tillbakadragen, smakfull till tusen. Hans vispkomp var som hämtat ur jazzens finstilta bibel. Mer än en gång var han en stimulerande lågmäld dynamo bakom de improviserande kompisarna. Melodivalet var mycket omväxlande där jazzoriginal mixades med melodier som sällan brukas i jazzkretsar. Här skaffade sig trion bonuspoäng i mängd. Det är inte alltför vanligt att yngre band frångår vanan att lansera egna kompositioner, vilket ofta får publiken att tappa intresset.

Här var det idel lovord för melodival och utförande. Extranumren som applåderades fram stående bjöd på kvällens mest överraskande inslag Erik Franks Novelty Accordeon och en varm tolkning av Povel Ramels Underbart är kort.

Göran Olson

Mer läsning

Annons