Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Nu är maten på allvar för Anders

Sommarhuset ligger på en blåbärskulle på Ljusterö och redan på håll ser vi Anders Östblom vinka. Förklädet är redan på, pizzadegen färdigjäst och allt förberett. För trots att art directorn lämnat Sveriges Mästerkock är matintresset fortfarande på topp vare sig han står vid spisen, läser om mat eller pratar mat.

Nu funderar han på att köpa en egen pizzeria.

– Jag vill göra pizza med blodpudding på, säger han.

Annons

Leonard Cohen hörs i bakgrunden. I huset sprakar det varmt från kaminen och ugnen väntar. I tv kockade Anders och de andra mat mot en tickande deadline, nu är han i sitt eget kök.

Här ute bland tallarna på Ljusterö råder lugnet och här kan han själv bestämma. Det blir pizza även om huset kan bjuda betydligt mer avancerade rätter än så. I tävlingen med Leif Mannerström, Markus Aujalay och Anders Dahlbom som domare lagade han allt från kalv scallopini med lök och zucciniplättar till kalvfilé med salviasås. Nu puttrar tomatsåsen och vispas hollandaisen i egna kastruller.

– Alla frågar efter pizza så det gör jag ofta och pizza kommer alltid tillbaka trots nya trender, säger Anders Östblom.

Räkorna skalar han över en plastpåse.

– Många skalar potatisen i vasken men det blir så kladdigt. Det är bättre att göra allt i en påse direkt.

 

Hemma på Götgatan i Stockholm experimenterar han i köket. Här i skärgården strider snickaren Anders med kocken Anders. Det ursprungliga lilla huset har kompletterats med ett till.

– Jag snickrar på som den värsta Ernst. Bygger trädäck och lägger in sill.

Någon pizza med blodpudding blir det inte till lunch den här dagen men Anders är på jakt efter en misskött pizzeria och har ett par adresser. I september hoppas han vara i gång och förutom pizza blir det några smårätter. Och så ska stället ha en bar.

– Folk tror jag är dum i huvudet men jag har tänkt länge på det här, fast aldrig på riktigt tidigare. Först startar jag ett ställe som jag sköter själv, och sen blir det fler. Plus en pizzeria i Los Angeles så man kan köpa sig en enkelbiljett och ett par kortbyxor. Skulle inte det vara juste? Och hur svårt kan det vara?

Skrattet finns där men allvaret också.

Torskryggen ligger kvar sina tio minuter i det lättsaltade vattnet, då får den mer smak, drar ihop sig och blir fastare. Bredvid doftar dillen. Anders pratar under tiden han knådar degen. För prata kan han, ganska oavbrutet och klart underhållande. Visst, han åkte ur Sveriges Mästerkock till slut när de var fem kvar. Ett kokbokskontrakt och prissumman på 250 000 kronor lockade förstås.

– Det var en kul grej men jag har vägrat låta mig brytas ner. Jag har länge haft så många sjukt bra idéer som bara stannat i huvudet. Nu tar jag tag i dom istället.

Nej, nerbruten verkar han minst av allt vara. I byrålådan ligger fyra kokböcker och väntar på ett förlag, han och en av mästerkockskompisarna laborerar med nya rätter och filmar i en studio i Nacka och så är det hobbymusiken med punkbandet Fuck off nu åker vi. Där finns kompisen Magnus Alzén som också är från Gävle och bandet har en del spelningar på gång.

Det är som tävlingsdeltagaren med Gävleanknytning Anders brukar presenteras här i stan – och så är det ju. Far och mor bor kvar i Gävle och Anders har gått på Pingeltorpsskolan, Sätra och Vasaskolan. Han var med i Verdandi och nästan alla därifrån träffar han fortfarande.

Lumpen gjorde han på I 14 där pappa var personalchef. Och så gick han en treårig konstutbildning innan han vid 25 flyttade från Gävle till San Fransisco och reklamskola.

– Jag ville bli konstnär och hade inte en tanke på jobba med reklam förrän jag kom in på skolan. Och så var jag intresserad av mat men insåg att konstnärer knappast har råd att gå på restaurang.

För ett och ett halvt år sedan hoppade han av jobbet som art director.

– Det kunde vara både jättekul och oerhört frustrerande men jag gjorde samma sak år ut och år in. När jag började kändes det innovativt och spännande men inte längre. Nu frilansar jag och bestämmer över min egen tid och det gav mig möjlighet att vara med i programmet.

Nu är det dags att knåda pizzadegen som är gjord på jäst och bottnen blir tunn.

– Jag gillar prästost, den gratinerar så fint och så gillar jag alla ostar utom Gouda . Om du kommer in på en pizzeria och det luktar gammal disktrasa så har de Goudaost.

Hösten var stressig med inspelningar i sex veckor. Bara att komma ut till stugan i slutet av mars blir en upplevelse, här har han inte varit sedan i höstas. 

Intresset för mat kommer hemifrån säger han, från mamma. Mormorsmor Karin var finkokerska och jobbade för en direktörsfamilj i Sandviken där hon lärde sig mycket och tog med kunskapen hem.

Sen pratar vi grillning och då handlar det inte om att snabbt få en köttbit klar på grillen. Fem timmar kan det ta för Anders, ibland startar han redan klockan nio på morgonen. Fem timmar!

Gott blir det och receptet är låg värme under lång tid och revbensspjäll och lammlägg är dessutom ganska billig mat.

– Det bästa är att äta klockan två, det är perfekt som sen lunch eller tidig middag. För det är ju inte så kul när det är kallt och myggen kommer. Jag kör hela dan när familjen går och badar för det gillar jag inte. Då sätter jag på en skiva med Pugh vid 12 och tar ett glas sangria under tiden. När de kommer tillbaka är allt precis klart.

Men det blir inte så mycket grillning på Ljusterö den här sommaren heller. En biltur till Frankrike lockar mer och ett stort gäng på 13-14 personer åker.

– När man är så många kan man hyra ett slott. Det blir otroligt billigt.

Pizzorna är precis klara och det blev tre. Torsk, räkor och hollandaise på en, kyckling, pesto och lite annat på nästa och så ett par ostar och fläsk på den tredje. 

– Ska vi börja med fisken? säger Anders Östberg och häller upp ölen.

Och gott är det.