Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ny granskning av kvinnoförtrycket i Gästrikland: "Det pratas knappt om det här"

Mer än 100 000 tjejer i Sverige lever i en kontrollerande hederskultur. Enligt Sandvikenpolisen Jan Dandanelle är förtrycket av tjejer stort även i Gävle och Gästrikland.
– Alla som står på barrikaderna för kvinnors jämställdhet i det svenska samhället, var fasen är de någonstans?

Annons

Gefle Dagblad inleder nu en granskning av det grova förtryck som många tjejer och kvinnor drabbas av i sin vardag.

Granskningen riktar in sig på både religiöst förtryck och hederskultur. Två skilda begrepp som i slutändan båda handlar om mäns kontroll över kvinnor.

GULLBERG: GD granskar hederskulturen och flickorna som vill bli fria

När Mona Sahlin besökte Gävle i slutet av januari fick hon en fråga om hur hårt Socialdemokraterna kämpar för jämställdhet där även invandrartjejer inkluderas.

– Det är ingen fördom att säga att många unga tjejer som växer upp i förorter råkar ut för religiösa poliser. I fanatismens namn ger de sig på tjejers sätt att leva och så ser det ut här och i andra delar av världen. Att inte se det är bara idioti och där fattas det ett engagemang från många inom feminismen, inte bara inom socialdemokratin, sa Mona Sahlin då.

Polisen Jan Dandanelle är specialiserad på hederskultur och arbetar i Sandviken. Han menar att problemet är rejält utbrett i Gästrikland och att tjejernas skildringar ofta påminner mycket om varandra.

– Man blir rent beklämd när man pratar med kvinnor och flickor i förhör som berättar vidriga beskrivningar av hur deras vardag ser ut. När man ser att i Sverige 2016 finns det folk som lever under ett jäkla förtryck. Då är det något fel och då har vi misslyckats tycker jag.

Ofta börjar tjejernas frihet inskränkas ungefär när de kliver in i tonåren men det kan även ske tidigare. Enligt Jan Dandanelle brukar tjejerna beskriva sin dag på följande sätt.

– Hon går upp på morgon och gör frukost åt sin familj. Sen går hon till skolan och måste sedan komma hem direkt när skoldagen är slut. Hon får inte plugga med kompisar på biblioteket eller fik utan har ungefär så lång tid på sig att ta sig hem som det tar att gå eller ta bussen från skolan.

Även umgänget hemma begränsas.

– Ska man ta hem kompisar så är det ofta en kusin eller annan släkting som familjen har godkänt, säger Jan Dandanelle.

Enligt regionpolischefen Carin Götblads utredning, på uppdrag från regeringen 2014, finns det fler än 100 000 tjejer i Sverige som lever med begränsningar, kontroll och i vissa fall hot och våld i hederns namn.

– Ska man komma åt det här problemet så måste frågan lyftas och debatteras, säger Jan Dandanelle.

När organisationen Varken hora eller kuvad gjorde en enkät bland 1100 ungdomar i utvalda stadsdelar i Stockholm blev resultatet följande:

• 83 procent av tjejerna fick inte ha killkompisar.

• 81 procent av pojkarna svarade att de hade ett ansvar för att deras systrar betedde sig på ett ”bra” sätt som inte drog skam över familjen.

• 43 procent av tjejerna fick inte delta i skolans simundervisning.

• 73 procent av tjejerna fick inte inleda en kärleksrelation innan bröllop.

– När vi inte pratar om det här är det som ett medgivande till att vi låter det fortsätta, säger Jan Dandanelle.

28 procent av tjejerna upplevde sig "mycket hårt" kontrollerade av sina manliga släktingar och föräldrar. Över hälften av tjejerna fick inte vara med på fysiska aktiviteter, på och utanför skolan, där killar också var med.

I den här granskningen kommer Gefle Dagblad gå djupare in i hederskulturen och dess grunder. En kultur där individen inte är det viktiga utan gruppen. Där kvinnans beteende blir en viktig del för gruppens anseende.

– Grunden i hederskulturen handlar om kvinnans sexualitet. Hon ska vara oskuld fram till bröllopet. Om ett rykte kommer i gång att kvinnan har en kontakt med en man som hon inte ska ha kontakt med eller på annat sätt äventyrar oskulden, och därmed äventyrar gruppens heder, då ska hon bestraffas. Ryktesspridningen är A och O i hederskulturen. Det är ryktet som kan ställa till det något fruktansvärt för en individ, säger Jan Dandanelle.

LEDARE: Rädsla och beröringsskräck hör inte hemma i hedersdebatten

Hederskultur har få kopplingar till religion och har sina starkaste fästen där staten är som svagast. Gruppen, eller släkten, blir skyddsnätet för individen när staten kanske inte bara är svag, utan även en fiende.

– Om då någon person kan ifrågasätta gruppens heder på grund av att en individ inte följer den kod som ska följas. Då måste den individen tas bort, eller bestraffas. Annars har man ingen heder, säger Jan Dandanelle.

Men Gefle Dagblad kommer även att granska det religiösa förtrycket. På vilket sätt begränsar religioner tjejers mest grundläggande rättigheter i Gävle och Gästrikland?

Under det senaste året har larmen från storstädernas förorter blivit fler. Kvinnor som inte är välkomna på vissa caféer och inte längre kan gå genom centrum utan att höra trakasserande kommentarer om sin klädsel.

Gefle Dagblad vill nu granska hur förtrycket ser ut i Gävle och Gästrikland. För det behövs våra läsares hjälp.

Läs även: Misshandlade mamman och dottern när de inte bar slöja – nu får mannen fängelse