Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Nya bråk på högskolan i Gävle

Annons

oroar sig för följderna av omorganisationen av högskolan i Gävle.

Vad händer på högskolan i Gävle? En prefekt hoppar av i protest mot oklara beslutsgångar och tjänstemannastyre. En omorganisering skall genom drivas trots protester. Högskolans ledning vill effektivisera och ”slimma” organisationen men till vilket pris?

Först var det yttrandefriheten som skulle begränsas. Medarbetarna fick höra att de inte borde uttrycka sig kritiskt om högskolan i offentligheten. Sedan var det den akademiska autonomin som skulle begränsas. Lärare och forskare ville värna det oberoende kunskaps- och sanningssökandet och ifrågasätta högskolans iver att vara politiker och näringsliv till lags i olika samproduktionsprojekt.

Nu vill högskolan begränsa själva fundamentet för all akademisk verksamhet, nämligen principen om det kollegiala självstyret. I det nya förslaget till organisation, som högskolestyrelsen skall ta ställning till idag, den 12 juni, har nuvarande tre nämnder och sex institutionsstyrelser buntats ihop i en enda nämnd.

Om förslaget går igenom väntar tjänstemannastyre och en toppstyrd förvaltningsorganisation.

Att högskoleledningen stöder ett sådant förslag vittnar om att det saknas insikter eller kunskaper om vad en akademisk organisation egentligen är.

Verksamheten inom universitet och högskolor har under århundraden baserat sig på kollegialt beslutsfattande, som betyder att det bara är sakkunniga som kan besluta om innehållet i utbildning och forskning. Sakkunnigheten kan bara uppnås kollegialt inom grupper av närliggande ämnen – det som vid universiteten kallas fakulteter. Skall historiker besluta om teknikutbildningar? Skall kemister besluta om psykologernas verksamhet? Det kan bli följden av förslaget.

Ämnesexpertis inom de beslutsfattande organen ska garantera ämneskvalitet och akademisk utveckling av kunskaps- och forskningsområden. De kan aldrig samlas i en nämnd. Det mest oroande med organisationsförslagets centralisering av makt är att högskoleledningens relation till dem som värnar det kollegiala beslutsfattandet, troligen kommer att ifrågasättas. Risken att det skapas en förtroendeklyfta mellan förvaltning å ena sidan och de akademiker som främst är lojala till sin profession, sitt ämne, sina studenter, utbildningen och forskningen å den andra, är överhängande.Som akademiker förväntas man ställa sig lojal till högskolans regionalpolitiska roll, formulerad i termer av marknadsanpassning, innovationstänkande och profilering. Vi anser istället att högskolans viktigaste och huvudsakliga regionala funktion är att erbjuda dess invånare utbildning av lika hög kvalitet som vid de stora universiteten.

professor

professor

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel