Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Olika beslut om namn och bild

Stockholm (TT)Ett par svenska tidningar publicerar bild och namn på den 24-årige man som misstänks för mordet på Anna Lindh.

Annons
I Gävle håller Arbetarbladet honom anonym medan Gefle Dagblad visar upp den misstänkte.
- Det är egentligen inget konstigt alls att tidningarna har olika uppgifter. Varje utgivare ska själv avgöra hur han eller hon vill göra, säger Robert Rosén, chefredaktör och ansvarig utgivare på Gefle Dagblad.
- Det är en tillgång att de publicistiska utgivarna gör olika. Sedan kan jag inse att allmänheten har svårt att förstå det.
24-åringen häktades på fredagsförmiddagen på den högre graden av misstanke. Först ut att publicera namn och bild på mannen blev Dagens Nyheters nätupplaga.
- Det här brottets dignitet är mycket stort och då finns det skäl, trots lagstiftning och etiska regler, att offentliggöra namn och bild på en person som är häktad på sannolika skäl. Det är ett så stort allmänintresse kring denna sak att jag tycker att det är ett riktigt beslut, säger DN:s chefredaktör och ansvarige utgivare Jan Wifstrand.

Tar risk
TT: Vilken risk tar tidningen med publiceringen?
- Det finns en risk och det ska man självklart överväga. Om den här mannen är oskyldig kan det få konsekvenser för mig och tidningen, säger Jan Wifstrand.
I Gävle landade de två tidningarna på motsatta beslut. Så här förklarar Arbetarbladets redaktionschef och ansvarige utgivare Sven Johansson varför man av-stod:
- Visst finns det ett stort allmänintresse kring vem som har mördat Anna Lindh. Men jag känner att det är ett för tidigt skede att gå ut med de stora konsekvenser som en namn- och bildpublicering innebär.
- Vi vet inte vad som vad som avhandlades under häktningsförhandlingen. Och mannen nekar.
Sven Johansson kan dock tänka sig att ompröva beslutet om namnet blir "allmänt känt" och skulle under fredagskvällen följa nyhetssändningarna. Han kunde då se att TV 4 visade namn och bild. På internet fanns han hos BBC, CNN och en rad utländska tidningar, bland annat i Danmark.

Inte anonym
Däremot avstod de svenska kvällstidningarna. "Eftersom vi inte sitter inne med tillräcklig kunskap i skuldfrågan, väljer vi för närvarande att inte röja mannens identitet", skrev Aftonbladet på sin hemsida.
För Robert Rosén vägde allmänintresset tyngre än den enskildes integritet i det här fallet. Den högre misstankegraden var ett starkt bidragande skäl. Han menar också att anonymiteten är en chimär, med tanke på alla publiceringar på internet.
- Jag tycker att det var ett självklart beslut, säger han.
Allmänhetens pressombudsman Olle Stenholm ville på fredagen inte kommentera publiceringarna:
- De kan bli ett ärende hos mig så småningom.

Lars Pedersen

Mer läsning

Annons