Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

938 704 familjer måste få säga sitt

Om föräldrar vill betala för ren läxhjälp för sina stora barn så är det upp till dem, men det ska inte bekostas av våra skattepengar, skriver Föräldraalliansen i debatten om läxhjälp.

Annons

Riksdagens skatteutskott höll en öppen utfrågning om skattereduktion för läxhjälp den 22 november. I panelen fanns representanter för Skatteverket, Skolverket, finansdepartementet, lärarfacken och näringslivet.

VD:n för ett kommersiellt läxhjälpsföretag ingick också i panelen och fick hålla ett tio minuters långt anförande. Med i panelen satt dessutom en pedagog inom detta läxhjälpsföretag, som med sin närvaro representerade 2 500 anställda inom företaget.

Det finns 938 704 familjer med barn i grundskolan, inklusive förskoleklass (december förra året). Det är dessa familjer som berörs av regeringens förslag om skatteavdrag för läxhjälp ska förändras och utvidgas eller inte. Föräldrarna hade ingen representant i panelen.

Sverige har flera föräldraorganisationer, varav Föräldraalliansen Sverige är en av de största. En av grundstenarna i vår verksamhet är att arbeta för en likvärdig skola. På individnivå har alla barn olika förutsättningar för att nå skolframgång. Enligt läroplanen har skolan ett likvärdighets- och kompensatoriskt uppdrag.

I de fall läxor utgör en del av undervisningen är det i huvudsak skolans ansvar att se till att barnen klarar av dem. Det ska inte bero på föräldrars inkomst huruvida barnet lyckas i skolan eller inte.

Att som finansdepartementet göra en skatteteknisk fråga av diskussionen om skattereduktionen är att låta våra barn från mindre resursstarka familjer bli offer i ett gigantiskt skatteexperiment. Redan i dag kan man få skattelättnad för läxhjälp för barn till och med årskurs 9, om det sker i samband med barnpassning (av en 16-åring?).

Att en barnvakt samtidigt läser en rolig bok eller jobbar lite med en läxa för ett yngre barn är naturligtvis inget konstigt, men att renodla skattelättnaden till att gälla enbart läxhjälp samt att utvidga den till att inbegripa även gymnasieelever är något vi starkt vänder oss emot.

Ett räkneexempel. Att ge ett barn läxhjälp två gånger i veckan, två timmar per pass i 40 veckor kan kosta familjen 33 440 kronor om man anlitar ett läxhjälpsföretag. Staten skjuter då till lika mycket i skatterabatt, 33 440 kronor.

Om vi i stället räknar på två barn hamnar vi på en kostad av 66 880 kronor, vilket är ganska exakt på kronan så mycket som till exempel Falköpings respektive Borlänge kommun satsar i skolpeng (exklusive lokalkostnad) per barn ett helt läsår. Kvalificerad skolundervisning för ett barn ett helt läsår kostar alltså ungefär lika mycket i skattepengar som att subventionera läxhjälpen för två barn i fyra timmar i 40 veckor!

Att betala 33 440 kronor som i exemplet ovan kräver att föräldern har en hygglig inkomst, utan för stora lån, och naturligtvis kan minska sin disponibla inkomst med 2 787 kronor i månaden per barn!

Det ter sig absurt när diskussionen om förändringen av skattereglerna förs parallellt som diskussioner pågår på de enskilda skolorna runt om i landet huruvida skolan kan kräva att föräldrarna står för matsäck eller en femtiolapp till utflykten.

Skolan ska vara i det närmaste avgiftsfri. Att föräldrar vill betala för ren läxhjälp för sina stora barn är upp till dem, men det ska inte bekostas av våra skattepengar. Varje skattekrona ska gå till skolorna och komma varje barn till del.

Till slut vill vi bara säga att nästa gång beslut som rör våra barn eller oss som föräldrar ska fattas vill vi vara med i leken. Från början!

Styrelsen för Föräldra-alliansen Sverige

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons