Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Alla behöver religioner

/
  • Björn Ulvaeus är medlem i Humanisterna och debatterar ofta existentiella frågor...

Annons

Tuve Skånberg,

teol.dr. direktor för Claphaminstitutet skriver tillsammans med två kollegor om religionens betydelse för enskilda likväl som för samhället.

För ord och toner

Vem behöver religioner?

i den svenska översättningen av den uttalade ateisten Björn Ulvaeus världshit ”Thank you for the music”. Om vi nu sätter oss ner ett ögonblick och funderar över Ulvaeus retoriska fråga finns det faktiskt goda skäl att det rimligaste svaret på frågan lyder: Alla!

Det finns idag en gedigen sociologisk och psykologisk forskning kring religionens betydelse för hälsa och välbefinnande. Det senaste exemplet hämtar vi från Svenska Dagbladet, som den 7/1 i år skrev om psykologen Michael McCullough vid universitetet i Miami, som metodiskt i en artikel i januarinumret av Psychological Bulletin har gått igenom 80 år av forskning i ämnet. Själv betecknar sig inte McCullough som troende. Hans slutsats är att troende generellt är bättre på att nå långsiktiga mål, de är friskare och lever längre, är mindre deprimerade, lyckas bättre i skolan och missbrukar i mindre utsträckning än andra.

Detta faktum medges även av den brittiske ateistiske biologen Lewis Wolpert som härom året kom ut med en bok som försökte förklara religionens uppkomst. Det var en bok som han såg sig nödgad att skriva sedan hans son kommit hem med det chockerande beskedet att han blivit kristen. Efter att ha satt sig in i forskningsläget inser Wolpert att även om han misstyckte till sonens val, torde det inte ha gjort hans liv sämre: ”Det finns goda belägg för ett positivt samband mellan att vara religiös och att vara lycklig.”

orsakssambandet till alla dessa vinster står det dock klart att en kristen tro inte är skadlig att ge sina barn, inte är en krycka för svaga människor i en utsatt livssituation, att en religiös fostran och bakgrund inte är en nackdel eller berövar människor livskvalitet. Tvärtom, vi mår bra av att vara gudstroende, och sämre av att vara ateister.

Men trons förtjänster sträcker sig tveklöst längre än till det rent personliga välbefinnandet. Den kristna tron får även uppenbara konsekvenser för hur vi människor praktiskt handlar mot sina medmänniskor. Under rubriken ”Som övertygad ateist tror jag av hela mitt hjärta att Afrika behöver Gud” i London Times den 27 december ifjol förklarade Matthew Parris, en annan uttalad ateist - i och för sig något motvilligt - att: ”I Afrika förändrar kristendomen människors hjärtan. Den leder till en andlig förvandlig. Pånyttfödelsen är verklig. Förändringen är god… Svarta och vita kristna som arbetar i Afrika helar de sjuka, lär människor att läsa och skriva, och bara de mest envetna sekularisterna skulle kunna se på ett missionssjukhus eller skola och säga att världen skulle vara bättre om dessa inte fanns.”

Christer Sturmark har en standardrespons på frågan om huruvida världen hade varit en bättre plats utan religion: ”En humanists enkla svar är ja.” Jo, det finns tveklöst religiösa övertygelser och uttryck som destruktiva för människan, men detta innebär inte att all form av religion därmed är farlig. Istället ser vi hur vetenskapliga rön tydligt kan slå fast trons positiva betydelse för människans personliga liv, men även för hur hon väljer att behandla sin nästa. Därför ligger det en ton av såväl naivitet som oriktighet i Sturmarks sekulärhumanistiska svar.

tron ger goda konsekvenser, utan för att vi tror att den kristna tro är sann. Därmed är det också rimligt att tänka sig att tron även får positiva följder. Men en viktig fråga återstår: Är Humanisterna alltför fastlåsta i sin religionskritiska grundsyn, eller är man beredda att omvärdera sin inställning till gudstron utifrån vetenskapens rön?

teol.dr. direktor

för Claphaminstitutet

generalsekreterare

för Svenska

Evangeliska Alliansen

Per Ewert,

fil.mag.

författare, skribent

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons