Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Även de som mobbar far illa

Rigmor Stain är kritisk till GD-ledaren ”Plcera skulden rätt”, skriver av Ida Thulin

Annons

Det är oerhört upprörande att i GD:s ledarspalt läsa hur en amatör på området raljerar över att en forskargrupp ledd av Susanne Bejerot slösar tid och energi på att göra en vetenskaplig undersökning om mobbning.

Ida Thulin, som är journalist och som skrivit ledaren, vet nämligen redan varför mobbning sker och hon skriver därför tvärsäkert att mobbning varken sker på grund av hur barn ser ut eller hur de uppför sig.

En forskare kan inte på samma sätt urskillningslöst slänga ur sig påståenden utan bevis, utan måste bevisa sina påståenden. Det finns en rad välgjorda såväl utländska som svenska vetenskapliga studier som visar att ungdomar med neuropsykiatriska sjukdomar, ungdomar med motorisk osäkerhet och dåligt koordinerade rörelser, ungdomar med talfel, exempelvis stamning, och synfel samt överviktiga respektive underviktiga ungdomar ofta är utsatta för mobbning. Att vara avvikande är med andra ord en riskfaktor för att bli mobbad. Det finns således sårbara barn och ungdomar som i högre utsträckning än andra riskerar att bli mobbade. För att slippa se sina egna svagheter trampar mobbarna på dem som är svagare.

Bejerot anser att resultaten i hennes studie visar att en genomsnittligt sämre prestation i gymnastik och idrott, det vill säga aktiviteter som ställer krav på balans, motorik och koordination, är en riskfaktor för att bli mobbad. Thulin tycker att Bejerots slutsats skuldbelägger de som blir mobbade. Placera skulden rätt, skriver hon och råder ansvariga skolpolitiker att bestämt ta avstånd ifrån Bejerots slutsatser, som enligt Thulin innebär ett oerhört utpekande från vuxenvärldens sida om man skulle välja ut klumpiga barn för särbehandling.

Hon insinuerar spydigt att forskarna anser att de mobbade får skylla sig själva! Ja, Bejerot är medveten om att hon riskerar kritik för att hon pekar ut tänkbara offer. Men hon anser att om vi vet vilka offer mobbaren kan tänkas ge sig på desto bättre kan vi skapa förebyggande åtgärder. Bejerot föreslår att man med lämpliga preventiva program ska arbeta för att stärka de sårbara barnens självförtroende och skydda dem från att skämmas och känna sig underlägsna. En sådan åtgärd skulle kunna vara motorisk träning. Vidare anser Bejerot att det är viktigt att fokusera på och stimulera de sårbara ungdomarna på andra områden, där de kanske har större utsikt att göra sig gällande och på så sätt förstärka sin sociala kompetens. Om detta nämner Thulin förstås ingenting i sin artikel.

Naturligtvis är det alltid förövaren, den som mobbar, som är ansvarig, men även de som mobbar far illa på olika sätt. Ungdomar som mobbar utgör en riskgrupp för missbruk och kriminalitet som det är viktigt att tidigt fånga upp och hjälpa. Såväl mobbningsoffer som mobbare riskerar att drabbas av depressioner och ångestillstånd som kan leda fram till självmordsförsök och självmord. Utvärdering av mobbningsförebyggande program inom skolan visar att arbetet måste vara långsiktigt och omfatta samtliga nivåer i skolan: skolledning, lärare, elever, elevhälsa och föräldrar.

GD borde stödja arbetet mot mobbning genom att brett belysa problematiken och sprida information om de evidensprövade och välfungerande program emot mobbning som tagits fram, snarare än att ägna sig åt billig sensationsjournalistik i ämnet.

Artikeln ifråga med titeln Poor performance in physical education – a risk factor for Bully victimation har skrivits av S Bejerot, J Edgar och M Humble och publicerats i Acta Paedriatrica 100;413-419, 2011.

Rigmor Stain

Svar direkt:

Jag utgår från vad Susanne Bejerot själv har sagt, bland annat i Dagens Nyheter. Hon tycker att skolan ska ge socialt utsatta barn extra gymnastik, för att de ska få bättre motorik och därmed slippa mobbning. Skulden läggs på offret, vilket är exakt det jag kritiserar i min text.

Vänliga hälsningar

Ida Thulin

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons