Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Befolkningsökningen ett världshot

/
  • Världens befolkning har ökat dramatiskt och i dag beräknas det att vi är över sju miljarder människor.

Det internationella samhället har hittills lyckats dåligt med att hantera de mest centrala globala problemen – klimatförändringen, utarmningen av våra viktigaste ekosystem, politiskt våld och fattigdom – och ju mer befolkningen ökar desto svårare blir det att lösa problemen, skriver László Szombatfalvy och Anders Wijkman

Annons

Måndagen den 31 oktober blir vi, enligt FN:s bedömning, sju miljarder människor på jorden

Världens befolkning har ökat dramatiskt – bara under de senaste hundra åren har antalet människor fyrdubblats.

Enligt en ny Sifoundersökning anser 75 procent av svenskarna att befolkningstillväxten är ett framtida hot mot mänskligheten. Trots detta anser nästan varannan person, 47 procent, att det bör vara en mänsklig rättighet att få sätta så många barn till världen som man önskar.

Inkonsekvensen i svaren tyder på att många reagerar med ryggmärgen mot inskränkningar i rättigheter som vi är uppvuxna med – i det här fallet hur många barn man vill ha.

Positivt är att det sedan 1990 föds ungefär lika många barn varje år. De höga födelsetalen i många av de fattigaste länderna kompenseras av att ett stort antal kvinnor i Asien och Europa föder färre än två barn. Befolkningsökningen beror främst på att allt fler barn överlever och senare i livet får barn och barnbarn, samtidigt som medellivslängden ökar.

Ändå kvarstår grundproblemet: Antalet människor på jorden förväntas, enligt FN, öka från sju miljarder till cirka tio miljarder under detta sekel.

Ytterligare tre miljarder människor skulle öka trycket på miljö och klimat dramatiskt. Med 2 ton koldioxid per person och år – en låg nivå jämfört med många EU-länder som ligger på 8 ton eller USA med nära 20 ton per person – skulle klimatutsläppen öka med 6 miljarder ton årligen. Det är betydligt mer än Europas totala utsläpp i dag.

Befolkningstillväxten kommer även att öka spänningarna mellan olika folkgrupper och länder när kampen om knappa resurser tilltar. I många fattiga länder riskerar folkökningen därtill cementera fattigdomen.

Optimistiska debattörer tror att man kan hantera en fortsatt kraftig befolkningstillväxt med ny teknik, politiska beslut och ändrade livsvanor.

Men detta låter mer som ett önsketänkande än som en realistisk framtidsbedömning. Det internationella samhället har hittills lyckats dåligt med att hantera de mest centrala globala problemen – klimatförändringen, utarmningen av våra viktigaste ekosystem, politiskt våld och fattigdom.

Och ju mer befolkningen ökar, desto svårare lär det bli att lösa dessa problem.

Därför är det anmärkningsvärt att det internationella biståndet för att bromsa befolkningsökningen har minskat under de senaste decennierna. Det är oroväckande att det svenska biståndet numera ger lägre prioritet åt åtgärder för att reducera födelsetalen, som utbildning av unga flickor och erbjudande av familjeplanering och preventivmedelsrådgivning.

Världssamfundet står inför mycket stora utmaningar, större än någonsin tidigare. Riskerna är kraftigt underskattade och det saknas en neutral politisk organisation på global nivå med insikt och befogenhet att ta itu med problemen.

Radikala förbättringar av den internationella beslutsordningen i globala frågor borde ges högst prioritet.

Och en av de mest brännande frågorna är att bromsa den fortsatta befolkningsökningen.

László Szombatfalvy

Finansanalytiker

Stiftelsen vår tids utmaningar

Anders Wijkman

Senior rådgivare på SEI

Fd EU-parlamentariker

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons