Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En sjuk värld

Är den ekonomiska krisen en bluff, undrar Poul-Erik Jensen

Annons

USA är väl världsledande bland länder som lånar pengar som aldrig förr. Grekland leder den ligan i Europa tätt följd av Portugal och Italien. Internationella Valutafonden (IMF) har satt kniven under strupen på Argentina igen (1999-2002 ställde Argentina in betalningarna av sina lån – vad man brukar kalla konkurs). Argentina lyckades då på bara tre år att, inte bara vända den ekonomiska krisen, men rent av att gå stärkt ur krisen. Nu krävs att de betalar tillbaka ett mångmiljardlån senast i mitten av december 2012 för att de ska få andas lugnt igen, och de vägrar igen.
Den absolut viktigaste orsaken till att den svenska ekonomin går bättre än med jämförbara EU-länderna är att Sverige INTE är medlemmar i EMU. Den 14 september 2003 röstade 55,9 procent av de röstberättigade NEJ till inträde i EMU. Det har visat sig att de flesta EMU-länder har stora svårigheter – och Tyskland sätter hårt press på de som har det svårt. Samtliga tvingas till enorma ekonomiska reformer som uteslutande drabbar de fattigaste delarna av befolkningarna.
Asien ångar på med hög arbetskapacitet, men med extremt låga löner. H&M betalar till exempel tre kronor per timme till arbetare i sina fabriker i framförallt Kambodja, löner som inte går att leva på och som resulterar i övertider som inte är tänkbara i Europa. H&M som 2011 gick 16,7 miljarder med vinst och där 15,7 miljarder delades ut till aktieägarna i maj 2012. Och H&M är inte ensamma, stora svenska företag som ICA, Coop och Åhléns tillverkar bland annat leksaker i Asien till extremt låga kostnader, där de anställda betalar ett högt pris både direkt i låga löner och indirekt genom dålig arbetsmiljö och miljöförstörning. I vissa fall rent av barnarbete, där flickor till exempel inte får dricka vatten för att deras arbetsledare anser att de springer till toaletten för ofta.
Andra stora svenska klädföretag (som ägs av riskkapitalbolag) kräver att de lägger sparbeting på 30 miljoner (varav 22 miljoner ska ske på personalkostnaderna) samtidigt som de delar ut 33 miljoner till aktieägarna och samtidigt som de nyanställer tre i toppledningen (till helt andra löner än de längst ut i butiksledet). Andra gigantisk stora svenska företag använder sig av avancerat skatteplanering - där miljardbelopp lånas ut till dotterbolag i både fjärde och femte led för att man på så sätt kan kvitta vinster och förluster och slippa betala bolagsskatt. Miljardbelopp hölls undan svenska statskassan – samma bolag ser gärna att man får statliga bidrag via lönebidrag, nystartsjobb och tom FAS 3. Gratis arbetskraft har blivit hårdvaluta bland flera svenska företag. Riskkapitalbolag går in i välfärdstjänsterna och dränerar välfärden på skattepengar – pengar du och jag betalar för att få skola, vård och omsorg för. SAS konkurshot verkar mer och mer som en bluff för att förmå facken att gå med på sänkta löner och andra villkor.
Nu ser man också gigantiska attacker på lagen om anställningsskydd – som är en skyddslagstiftning tänkt att skydda de svagaste på arbetsmarknaden: arbetarna. Men som med de senaste utslagen från Arbetsdomstolen före sommaren 2012 har visat sig läcka som ett såll. Först domen med Kicks, där två kvinnor på deltid inte fick rätt till mertid för så lite tid som 1,3 tim/vecka – där Kicks envist hävdade att det inte gick att ordna. Och sedan domen med Polarn & Pyret där AD gjorde klart att företag visst kan omvandla heltidstjänster till deltid och att företaget INTE bryter mot turordningen – den så kallade sist-in-först-ut-principen som har varit en helig ko för facken.
Häromdagen kom tidningen Arbetet med en undersökning som visade att direktörslönerna (i 100 undersökta bolag) har ökat med 86 procent från 2001-2011, medan arbetarnas löner endast har ökat med 32 procent under samma period. En gigantisk löneglidning under en tioårs period där i stort sett alla bolagen har varit i kristid under större delen av perioden.
Kan det tänkas att den så kallade ekonomiska krisen är en renodlad bluff? Kan det tänkas att bolagen visar upp ett extremt dåligt läge när det är dags att löneförhandla för de anställda? Kan det tänkas Valutafonden och IMF underblåser krislägen för att sätta press på länders regeringar? Det finns till och med bolag som gör profit på att länder och företag går dåligt, riktigt dåligt. Vilken sjuk värld vi lever i.
Tio procent av de rikaste verkar ha full fart i sin ekonomi medan 90 procent av världens befolkning får betala priset av krisen.
Kan det vara så???

Poul-Erik Jensen

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons