Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Gävle mer än Brynäs och bocken

Visst kan det vara mysigt i Trosa, Mariefred, Rättvik men många av oss trivs bättre i mer vibrerande orter, skriver Lars Biörck i debatten om Gävles befolkningsutveckling.

Annons

Jag hyser all respekt för Andreas Larssons idealistiska åsikter, framförda på debattplats i GD den 7/10, om befolkningstryckets inverkan på naturen, och kan i ett globalt perspektiv hålla med honom.

Nu handlar det emellertid om Gävle och min infallsvinkel i en tidigare debattartikel den 23/9 ligger på ett mer vardagligt och nära plan. Skall vår kommun fortsätta simma i bakvatten och förlora sin position som en intressant, kulturell och ekonomiskt framgångsrik stad eller bör goda krafter hjälpas åt för att skapa en ny Gävleanda.

Befolkningsstatistiken för Gävle visar en negativ utveckling (från 5:e största staden till 17:e på hundra år) och kommunens eget plankontor tror inte ens vi relativt sett kan hänga med i den prognostiserade utvecklingen för Sverige. Andreas Larsson vill helst gå ännu längre.

Själv ser jag faror med sänkt livskvalitet i ett samhälle som med tiden inte har råd att bjuda på konserthus, teater, museum, väl fungerande bibliotek, med flera funktioner som förgyller det urbana livet. Visst kan det vara mysigt i Trosa, Mariefred, Rättvik men många av oss trivs bättre i mer vibrerande orter. Och det fina i kråksången är att vi inte har bosättningsplikt, var och en kan flytta till den miljö han mest uppskattar.

Grunden för ett rikare kulturliv är att näringslivet förblir framgångsrikt och genererar sysselsättning. Det ger oss råd med kommunal service och lokala tjänster. Omvänt fungerar det inte, den offentliga sektorn skapar inte inkomster utan – på gott och ont – förbrukar det som de anställda i näringslivet har arbetat ihop.

På riksnivå finns ett par verkliga stoppklossar, LAS och sjukersättningsreglerna, vilka effektivt får småföretagare dra sig för att anställa. Lokalt kan det handla om utdragna planprocesser, krångel och ogint bemötande.

Gävle har den föga hedersamma platsen 236 i listan över kommunernas företagsklimat. Alla våra konkurrentstäder ligger före. Vi har bara ett duktigt ishockeylag och en bock som brinner varje år att stoltsera inför omvärlden med.

Nu kan inte politiker trolla fram jobb. Snarare tvärtom, ju klåfingrigare de blir dess mindre intresserade blir entreprenörerna att anstränga sig.

I Gävle skulle däremot lokala riskkapitalister kunna gå ihop och starta ett eller flera investeringsbolag med sikte på den lokala företagsamheten. Inte något ideellt utan med inriktningen att tjäna pengar på framgångsrika firmor.

Ta Ahlgrens, till exempel. Där stängs portarna nu men egentligen skedde detta 1985 då bolaget såldes till ägare på annan ort. Varför passade inte Gävlekapital på och köpte detta lönsamma företag?

Men det kommer nya chanser!

Andreas Larsson blir bara riktigt nöjd om han ser den döende staden, själv önskar jag en helt annan utveckling.

Lars Biörck

Gävle

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons