Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Grekland bör få kunna lämna euron

Annons

Euron är ett hot mot välfärd och sysselsättning, skriver Ulla Andersson och Jonas Sjöstedt, V

Den ekonomiska och politiska krisen i Grekland blir allt djupare. Samtidigt är Grekland bara ett exempel på den ekonomiska kris som drabbar befolkningarna i en rad euroländer.

EU:s svar på krisen har varit att pumpa in tusentals miljarder kronor i krisländernas ekonomier samtidigt som man kräver hårda nedskärningar och privatiseringar.

För miljoner EU-medborgare är unionens politik idag synonymt med massarbetslöshet och fattigdom. Det EU främst räddar är banker och den gemensamma valutan.

Men inget tyder på att EU:s politik förmår vända krisen i länder som Grekland och Portugal. Skulderna ökar snabbt medan tillväxten faller. EU skjuter bara krisen framför sig genom tillfälliga lösningar.

Frågan är inte om utan när och hur Greklands skulder kommer att få skrivas ner. Under tiden går skattebetalarna in med miljarder samtidigt som de banker som har varit med och orsakat krisen kan dra sig ur affären med vinst. Finanskrisens gyllene regel om privata vinster och offentliga förluster upprätthålls av EU:s ledare inklusive den svenska regeringen.

Ofta framställs krisen endast som en fråga ordning och reda i offentliga finanser. Det är att göra saken allt för enkel. I länder som Spanien och Irland var de offentliga finanserna i god ordning bara för något år sedan. Där är underskotten en direkt följd av krisen, inte tvärtom.

Krisen där orsakades inte minst av bankernas vidlyftiga utlåning och snabbt stigande priser, inte budgetunderskott. Grekland har däremot haft stora problem med illa fungerande skattesystem och låg effektivitet i offentlig service.

Vänsterpartiet var med och tog beslut som minskade Sveriges statsskuld från dryga 70 till omkring 40 procent av BNP. Det gör Sverige starkt i denna kris. Vi kommer även i framtiden att föra en politik som prioriterar att staten får tillräckliga inkomster, ger en effektiv offentlig service och en låg statsskuld.

Eurokrisen har sin grund i en bank- och finanskris. En bubbla av spekulation och stigande fastighetspriser byggdes upp. Denna gynnades av att alla euroländer fick samma ränta oavsett ekonomisk utveckling. Vi vill införa betydligt hårdare krav på bankerna vad avser regler för kapitaltäckning och ta bort bankernas möjlighet att spekulera för egna pengar. Vi vill reglera farliga former för finansiell spekulation som OTC-derivat och förbjuda nakenblankning.

Vi vill att staten ska garantera spararnas pengar, men inte finansspekulation. Det är avgörande att bankerna får bära kostnaderna för sina egna dåliga affärer. När Greklands skulder snart måste skrivas ner vill vi att de banker som har spekulerat i grekiska statspapper ska ta förlusten, inte enbart skattebetalarna. När ska annars bankerna lära sig att inte ta orimliga risker?

De farhågor som vi på nej-sidan hade inför folkomröstningen 2003 besannas nu. Euron är ett hot mot välfärd och sysselsättning. Euron har förstärkt krisen och gör det svårare för krisländer att ta sig ur den då de påtvingas en ränta och växelkurs som inte passar deras ekonomiska utveckling. De bör ges en möjlighet att lämna Euron.

Trots detta vill vår regering underkasta även Sverige under Eurons regelverk via Euro plus pakten och EU:s nya lagstiftningsförslag om ekonomisk styrning. Det var just en sådan styrning av vår ekonomiska politik och inblandning i lönebildning och välfärd som svenskarna röstade nej till i folkomröstningen 2003.

Vi kräver att den svenska regeringen respekterar detta.

Ulla Andersson, Gävle

Ledamot i finansutskottet

Jonas Sjöstedt, Umeå

Ledamot i EU-nämnden

Vänsterpartiet

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons