Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hyror ska förhandlas på skäliga grunder

Att den allmänna ekonomiska utvecklingen generellt ska styra hyresutvecklingen är orimligt. Ekonomin ser väldigt olika ut för olika inkomstgrupper. Har du garantipension, är arbetslös, sjukskriven, eller student, så vet vi att de inkomsterna inte alls följer den allmänna utvecklingen, skriver, Hyresgästföreningen.

Annons
Owe Hellberg, förhandlingsledare på Hyresgästföreningen Aros- Gävle.

Fastighetsägarföreningen och SABO, de kommunala bostadsbolagen medlemsorganisation, har gått samman om gemensamma kriterier inför 2019 års hyresförhandlingar. Hyreshöjningarna ska utgå från den allmänna ekonomiska utvecklingen och spegla bostadskonsumenternas värderingar.

Konkreta mått ska vara konsumentprisindex, byggprisutveckling och andra makroekonomiska bedömningar. Det ska tas hänsyn till lokala faktorer som demografi, arbetsmarknad och taxebundna kostnader.

Syftet är att ge fastighetsägarna en rimlig avkastning på insatt kapital, ge unga, äldre och nyinflyttade en möjlighet att skaffa en bostad samt att hyresrätten ska vara en konkurrenskraftig boendeform med god boendekvalitet för nuvarande och kommande hyresgäster. Utifrån de utgångspunkterna yrkar de på tre-fyra procent i hyreshöjning för 2019.

Att den allmänna ekonomiska utvecklingen generellt ska styra hyresutvecklingen är orimligt. Ekonomin ser väldigt olika ut för olika inkomstgrupper. Har du garantipension, är arbetslös, sjukskriven, eller student, så vet vi att de inkomsterna inte alls följer den allmänna utvecklingen. Hyresgäster som grupp har generellt lägre inkomster, i Gävle är medianinkomsten 9 500 kr/månad lägre än i övrigt boende. Varje hundralapp i höjd hyra gör stor skillnad om marginalerna är små.

Varför ska till exempel KPI med prispåverkande faktorer som alkohol, transporter, restaurangbesök, kläder och skor med mera, ligga till grund för en hyresförhandling eller lokala kriterier som demografi och arbetsmarknad?

Vid förhandlingsbordet, så har Hyresgästföreningen två olika situationer att förhålla sig till. De kommunala bolagen redovisar en budget med utgifter och kostnader för nästa år, taxekostnader, tänkt underhåll med mera.

De privata fastighetsägarna redovisar varken intäkter eller utgifter mer än i generella ordalag. Vi kan förstå att de privata fastighetsägarna hellre vill prata i generella termer, men att SABO-företagen vill gå samma väg är svårare att förstå. De har även egen lagstiftning för just allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag att förhålla sig till. Den innebär bland annat ett stort ansvar för att främja bostadsförsörjningen i den egna kommunen.

Hyresgästföreningen kommer även i fortsättningen att ha de faktiska kostnadsökningarna och underhållsbehoven som utgångspunkt i hyresförhandlingarna. Vi kan inte heller än så länge se något som tyder på att hyreshöjningarna 2019, ska bli högre än för 2018.

Att bo i hyresrätt är förhållandevis dyrt. För hyresgästerna finns inga ränteavdrag eller Rotavdrag. Bostadsbolagen beskattas årligen på sina vinster fullt ut, en dubbelbeskattning för hyresgästerna eftersom den kommunala fastighetsavgiften, en slags fastighetsskatt, omfattar alla boendeformer. Exempelvis är en nyproducerad hyresrätt i dag cirka 3 000 kr dyrare per månad jämfört med en likvärdig bostadsrätt.

Hyresgästföreningen, SABO och Fastighetsägarna är överens om de orättvisor som finns mellan de olika boendeformerna, men det problemet löser vi inte i de årliga förhandlingarna, Det kräver långsiktiga beslut i Sveriges riksdag.

Hyresgästföreningen

Ulla-Maja Moilanen

ordförande i förhandlingsdelegationen

Klas Larsson

förhandlingsledare

Owe Hellberg

förhandlingsledare

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons