Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Inför betyg från fyran

Föräldrar har rätt att få en tydlig information om hur det går för eleverna i skolan. Svenska skolpolitiker har varit rädda för att bedöma elevernas resultat i form av betyg. Denna rädsla har lett till att många elever halkar efter och inte får det stöd de har rätt till.

Annons

Man trodde att en betygsfri grundskola skulle hjälpa de elever som har det svårt i skolan. I verkligheten har denna grupp ökat de senaste årtiondena. Det är dags att vända utvecklingen. Genom tidiga och tydliga betyg får familjen en klar bild av hur eleven ligger till. Och för eleverna blir skolarbetet på större allvar.

Det sägs ibland att utvärdering av elever är dåligt för resultaten, att betyg inte hjälper någon att lära sig. Det finns visst fog för den kritiken. Enbart betyg lyfter ingen elev, men om vi inte bedömer vad eleverna lärt sig kan vi heller inte hjälpa de som ligger efter eller de som har svårt i skolan. För ungefär 30 år sedan avskaffade Sverige betygen på låg- och mellanstadiet och när forskare i dag går igenom effekten av den betygsfria skolan så förskräcker resultaten. Sannolikheten för att barn till lågutbildade skulle klara gymnasiet sjönk när betygen togs bort. I dag vet vi att en betygsfri skola slår hårdast mot dem som kommer från ett hem utan utbildningstradition.

Alliansregeringen har flyttat betygen från årskurs åtta till årskurs sex, men från Folkpartiets sida menar vi att det bör ske ytterligare en nedflyttning. Sverige börjar fortfarande med betyg sent i en internationell jämförelse. Vi föreslår därför att betyg ska börja ges från årskurs fyra.
Få metoder kan mäta sig med betygen för att ge en tydlig och klar information. På kvartssamtal och i utvecklingsplaner lindas alltför ofta informationen in, det är jobbigt att ge föräldrar dåliga nyheter om elevens prestationer. På samma sätt visar betyg eleverna att skolarbetet ska tas på allvar och att deras egna ansträngningar ger resultat.

Under senare årtionden har en rad nya processer och dokument tagits fram i skolan som har ersatt betygen. Dit hör individuella utvecklingsplaner (IUP) och skriftliga omdömen, som innebär mycket merarbete för lärarna. När betyg nu tidigareläggs bör en del av dessa andra dokument kunna avskaffas.

Nu reformeras skolan snabbt. Vi har antagit nya läroplaner med tydligare kunskapskrav, fler nationella prov har införts, en ny lärarutbildning med högre krav har just påbörjats, vi ställer högre krav på vem som får anställas som lärare, elever med svårigheter har fått en laglig rätt till extra stöd och ny speciallärarutbildning har införts. Många kommer säkert invända mot förslaget om betyg i fjärde klass med argumentet att lärare och skolledningar behöver lugn att genomföra alla dessa reformer som den här regeringen redan dragit igång. Och det är sant att svensk skola just nu genomgår den största förändringen sedan den allmänna folkskolan infördes på 1840-talet.

Men vi kan inte luta oss tillbaka, mer behöver göras. Om Sverige ska vara en framgångsrik nation även på 2000-talet måste vi höja resultaten i skolan. Då måste Sverige överge skräcken för betyg.

Jan Björklund (FP)
Partiledare och utbildningsminister

Per-Åke Fredriksson (FP)
Oppositionsråd Gävle

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons