Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Karin Sarja: Vi är vår demokrati

Snart är det val, alla partier storsatsar. Många varnar för falska nyheter och högt tonläge. Vi ska inte blunda för verkligheten, men samtidigt inse att vi själva har möjligheter. Vi alla i civilsamhället kan ta ansvar för demokratin genom att skapa arenor för det goda samtalet, skriver kyrkoherde Karin Sarja.

Annons
Artikelförfattaren Karin Sarja.

Det finns en oro i samhället att falska nyheter ska kidnappa valrörelsen, att debatten blir snedvriden och tar fokus från viktiga framtidsfrågor. Tidningsutgivarna gjorde en undersökning 2017 som visade att åtta av tio vuxna svenskar ansåg att ”fejknyheter” i hög utsträckning påverkade våra uppfattningar om grundläggande fakta när det gällde aktuella frågor och händelser. Undersökningen visade också att fyra av tio svenskar varje vecka ser nyheter på internet som de uppfattar som påhittade och osanna.

Det finns helt klart fog för denna oro. En ny studie i tidskriften Science, publicerad nu under våren, visar att falska nyheter sprids mer och snabbare än sanna nyheter på Twitter.

Det är 70 procent mer sannolikt att osanningar retweetas än nyheter som är sanna. Falska nyheter sprids sex gånger snabba än sanna, och allra snabbast sprids falska politiska nyheter.

Nu är detta en amerikansk studie och inte helt relevant för svenska förhållanden. Men falska nyheter, producerade av utländska trollfabriker eller inhemska grupperingar och viralt spridda via sociala medier, kommer att påverka det svenska valet 2018. Det tror i alla fall flera forskare som tidningen ”Tänk” har talat med.

Samtidigt vet vi att fenomenenet inte är något nytt. Enligt medieforskaren Torbjörn von Krogh har falska nyheter funnits så länge det har funnits tidningar. Han säger till tidningen Metro i januari i år ”Före tryckpressen handlade det om drakar och barn som fötts med sju huvuden och på 1800-talet berättade amerikanska tidningar om hur vardagslivet såg ut för befolkningen på månen.”

Då som nu måste vi alla inse att vi inte bara är offer utan har möjlighet att själva påverka. När kvinnor fick rösträtt på 1920-talet insåg kvinnorörelsen att det här är bara början och började utbilda sig i demokratins verktyg.

Om detta kan man läsa i Ulrika Knutssons bok ”Kvinnor på gränsen till genombrott”. Att hela tiden vara medveten om faran med falska nyheter, men att se sina egna möjligheter att påverka tror jag är en väg mot ett öppnare och sundare samhälle.

Vi alla i civilsamhället har här ett viktigt uppdrag. Vi kan inspireras av Nikodemusmässorna under Almedalsveckan i Visby. Då bjuder Domkyrkan in politiker till det goda samtalet. Där ges utrymme att utveckla tankegångar, komma lite djupare, lite närmare.

Ett steg i den andan är att Svenska kyrkan i Gävle tillsammans med ABF Gästrikebygden och Fängelsemuseet bjuder in till en eftermiddag i Kulturhuset den 2 juni. Vi får då lära oss mer om källkritik, sedan samtalar vi om hur vi kan hjälpas åt för att skapa det goda samtalet, samtidigt som vi har helt olika uppfattningar, det är ju det som är grejen med demokrati.

Karin Sarja

kyrkoherde, Svenska kyrkan i Gävle

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons