Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kärnkraftsavveckling ger energibrist

Hushålls- och basindustri måste ha råd att betala för elen, skriver moderaterna Lars Beckman och Riita-Liisa Björk i den pågående debatten om kärnkraft och energipriser

Annons

Per-Olof Erickson, Naturskyddsföreningen Gävleborg, har all anledning att vara stolt över den svenska energipolitiken och alliansens energiöverenskommelse som bidrar med både ett konkurrenskraftigt elpris och en stor satsning på den förnyelsebara energin i Sverige. Däremot har vi som företrädare för hela befolkningen ett ansvar att se till att hushållen har råd att betala elräkningarna och att vi har ett energipris som gör att industrin i Sverige kan vara konkurrenskraftig och därmed kan jobben behållas i Sverige.

Sverige är i dag ett av de länder som har renast energiproduktion. Nästan hälften av all energi som produceras är förnybar och alliansens energiöverenskommelse har bidragit till att stärka den utvecklingen. Tillsammans med kärnkraften ger vindkraft, vattenkraft och övriga förnybara energikällor Sverige ett energisystem som producerar el med mycket låga koldioxidutsläpp i jämförelse med de flesta andra europeiska länder.

Faktum är också att kärnkraften är det energislag som är allra hårdast beskattat i Sverige. Kärnkraften betalar en särskild effektskatt som ger en intäkt till staten på drygt fyra miljarder årligen. Totalt har staten fått in drygt 45 miljarder kronor enbart på denna skatt. Det kan jämföras med statens samlade subventioner till förnybart som mellan 1978 och 2004 var cirka 26 miljarder kronor. Kärnkraftsskatten har i praktiken finansierat dessa subventioner nästan två gånger om eller om man så vill, gjort elpriset dyrare i motsvarande grad.

Riksdagens utredningstjänst har utrett dels hur utvecklingen av den förnyelsebara energin sker i Sverige och dels vilka konsekvenser som en avveckling av två kärnkraftsverk skulle få för elförsörjningen i Sverige. Till skillnad från Naturskyddsföreningen är RUT opolitisk och tar fram fakta. RUT skriver:

Vid utgången av år 2010 fanns 1 655 vindkraftverk med en installerad effekt på totalt 2 019 MW. Vid 2011 års slut fanns det 2 039 stycken vindkraftverk med en sammanlagd effekt på 2 899 MW. Produktionen för år 2010 blev 3,5 TWh, vilket var 41 procent mer än år 2009. Enligt preliminär statistik uppgick vindkraftsproduktionen till 6,1 TWh år 2011, vilket är en ökning med 76 procent så det finns alltså inte någon annan regering i Sverige som har satsat så stort på en vindkraftsutbyggnad i Sverige.

RUT konstaterar att vid en snabb avveckling av en eller flera reaktorer i Sverige kan det bli fråga om både energibrist och effektbrist. Effektbrist uppstår när produktionskapaciteten eller distributionsnätet inte räcker till. Stamnätet skulle inte fungera alls i många län i östra Sverige, däribland Stockholm, om Forsmark lades ned i dag. Det finns gamla oljekondensanläggningar i västra Sverige och i Skåne.

Dessa anläggningar ligger i malpåse med lång återstartstid. De gamla kondensverken skulle i ett avvecklingsscenario kunna förbättra kraftbalansen i elsystemet, men det löser inte överföringen av kapacitet från Norrland eller problemet med stamnätet i de östra delarna av Sverige, enligt Svenska Kraftnät konstaterar RUT. Stockholm skulle bli strömlöst i ett sådant scenario.

Det finns en energiöverenskommelse som alliansen har som är trovärdig, långsiktig och som tar ansvar för både jobben och miljön. Naturskyddsföreningen har all anledning att vara stolt över den energipolitiken till skillnad från en politik som skulle leda till kraftiga koldioxidutsläpp och leda till en kostnadschock på el till men för hushållen och näringslivet i Sverige.

Lars Beckman

Riksdagsledamot

Riita-Liisa Björk

Oppositionsråd, Sandviken

Moderaterna

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons