Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

KBT övervärderat i Gävleborg

Annons

Det finns inget stöd i forskningen för att det skulle finnas en enda universalbehandling som skulle vara bäst för alla.

Snabbare behandling ger hjälp till fler. Med den rubriken beskriver Gefle Dagblad i en nyhetsartikel den 5/11 hur Caremas hälsocentraler i Gävle ändrat inriktning på sin psykosociala behandling och bytt ut sina anställda kuratorer mot konsulter i kognitiv beteendeterapi, KBT. Caremas beslut ligger i linje med regeringens rehabiliteringsgaranti som med stark ekonomisk styrning uppmuntrar hälso- och sjukvården att i allt högre utsträckning erbjuda KBT för patienter som mår psykiskt dåligt.

Vi är kritiska till Caremas och rehabiliteringsgarantins vägval av två skäl. Dels för att modern forskning ställer sig helt avvisande till en vård som satsar allt på en enda universalbehandling för alla patienter. Dels för att möjligheterna till samverkan och förtroendeskapande gentemot patienten försvåras om behandlingen splittras upp på alltför många olika huvudmän och vårdgivare.

Carema, som numera blivit Capio, är inte ensamma om att satsa allt mer på kognitiv beteendeterapi. Samma tendens finns på flera andra håll. Allt fler patienter får korta behandlingsserier utifrån KBT för att det ska bli billigare än den samtalsbehandling som tidigare dominerade. Även landstinget i Gävleborg har, som ett av sex landsting, i år ökat omfattningen på KBT-behandlingar, både via egen personal och via avtal med externa privatpraktiserande psykologer och psykoterapeuter.

Kuratorer har socionomutbildning och närmare 80 procent har dessutom kvalificerad vidareutbildning i exempelvis psykosocialt arbete och psykoterapi. Det innebär att de flesta av oss kuratorer har KBT-kompetens och vi tycker att KBT är en behandlingsmetod som lämpar sig väl i vissa fall. Men inte i alla.

Vi ser en fara i att peka ut KBT som universallösningen som förmår tillgodose alla patienters behov. Det finns många patientgrupper som kräver andra och ibland betydligt längre behandlingsmetoder.

Var tredje person som söker vård har psykosociala problem. Det kan exempelvis handla om stress, missbruk, relationssvårigheter, traumatiska upplevelser eller livskriser. Det finns ett tydligt samband mellan individens sociala situation och risken att bli och förbli sjuk.

Därför är det viktigt att man jämsides med medicinsk behandling också tittar på patientens hela situation. Studier har visat att behandlingar har större chans att lyckas om samverkan fungerar bra mellan olika huvudmän och vårdgivare som är involverade i arbetet med en patient. Därför finns en poäng i att hälsocentralen har egen anställd personal med olika kompetenser som kan samverka på plats. Samverkan ges inte utrymme i korta KBT-behandlingar utförda av externa konsulter.

Karolinska Institutet konstaterar i sin utvärdering av rehabiliteringsgarantin att KBT inte påverkar patienternas sjukfrånvaro. Ny forskning förordar i stället en ökad bredd av vetenskapligt utprovade metoder. Forskning visar dessutom att det mest verksamma i psykosocial behandling är patientens förtroende för behandlaren.

Det finns inget stöd i forskningen för att det skulle finnas en enda universalbehandling som skulle vara bäst för alla.

Vid val av behandlingsform bör patientens behov stå i fokus. Alla patienter kan inte tryckas in i samma behandlingsform oavsett problematik. Vården måste kunna erbjuda en mångfald och bredd av behandlingsmetoder.

Berit Nilsson

Kurator, ordförande

Jennie Österberg

Kurator, styrelseledamot

Akademikerförbundet

SSR i Gästrikland

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons