Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kvinnor satsar på utbildning – och det måste löna sig!

Lotta Petterson, regionchef vid Svenskt Näringsliv Gävleborg, och Stefan Fölster, chefekonom för Svenskt Näringsliv, skriver om hur inkomstgapet mellan kvinnor och män kan krympas.

Annons

Om trenderna står sig kan unga kvinnor komma ikapp unga män i lön år 2021 – i Stockholm. Detta är långsamt, men ändå betydligt snabbare än i andra delar av landet. I Gävleborg går utvecklingen över huvud taget inte åt det hållet, här pekar trenden mot bestående skillnader.

Som kontrast har unga kvinnor redan spräckt glastaken i 147 av de 150 största städerna i USA. Där tjänar kvinnorna mer än de jämnåriga männen. Och det har skett helt utan kvinnopotter, centrala lönepåslag eller höga ingångslöner.

I Gävleborg är lönegapet mellan unga, heltidsarbetande kvinnor och män i dag 17 procent. I Stockholm är det mindre än tio procent. Dessutom är möjligheten till en inkomstkarriär sämre här än i Stockholm eftersom en platt löneutveckling dominerar mer här. En flytt till Stockholm är faktiskt det bästa val en ung kvinna kan göra om hon vill få en bättre inkomst än sina manliga kamrater på hemmaplan.

En studie från den svenska tankesmedjan Captus jämför på Svenskt Näringslivs uppdrag utvecklingen i såväl svenska som amerikanska regioner. Studien visar att lönegapet i Stockholm har halverats sedan början av 1990-talet. Ändå har det gått långsamt jämfört med amerikanska storstäder. I Sverige finns idag tre stora hinder, som vi regionalt och nationellt faktiskt kan göra mer åt. Ett är att kvinnors numera längre utbildningar än männens inte avspeglas i plånboken. Utbildningspremien, som innebär att livsinkomsten ökar för den som klarar universitetsutbildning, är enligt OECD hela 15 gånger högre i USA än i Sverige.

Dessutom får eller lyckas många arbetsgivare inte premiera goda arbetsinsatser med högre lön. Lönesättningen för amerikanska kvinnor är mer individuell än för svenska, vilket i praktiken innebär att en amerikansk sjuksköterska kan ha en lägre ingångslön, men i gengäld kan göra lönekarriär.

Det blir också mer individuella och högre löner för kvinnor om fler arbetsgivare konkurrerar om att få anställa dem. Senast bekräftar en studie från det statliga forskningsinstitutet IFAU att ”decentralisering av lönebildningen som ägt rum i landstingssektorn (har) inneburit en jämställdhetsvinst”. I Stockholm har mångfalden av privata arbetsgivare inom välfärden hjälpt kvinnors löner.

Därtill kommer att kvinnor oftare än män väljer utbildningar som leder till sämre inkomster. Ibland kan valen vara intressestyrda. Men skolor och högskolor har också ett ansvar att upplysa konsumenter om hur efterfrågade utbildningar är på arbetsmarknaden.

Utvecklingen i de amerikanska städerna visar att det kan gå snabbt att krympa inkomstgapet mellan män och kvinnor. Kraften kommer inte från traditionell jämställdhetspolitik eller förhandlade lönepåslag.

I stället har unga kvinnor tagit saken i egna händer och utbildar sig mer än männen. Den bästa hjälpen framåt är att låta dem tjäna på det. Det har arbetsgivare, politiker och utbildningsinstitutioner goda möjligheter att bidra till.

Lotta Petterson, Regionchef Svenskt Näringsliv Gävleborg

Stefan Fölster, Chefekonom Svenskt Näringsliv

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons