Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Lägre lön bättre än ingen lön

Unga måste få chansen att visa vad de kan, skriver Hans Backman, FP

Annons

Lars Lundberg från Byggnads GävleDala går hårt fram i en debattartikel i GD den 25/4. Han tycker att allt är fel. Men det är inte helt lätt att hänga med i Lundbergs svängar.

Jag kan börja med att lugna Lundberg med att Sverige inte alls har den högsta ungdomsarbetslösheten inom EU. Vi hamnar någonstans i mitten i dag. De allra flesta ungdomar i Sverige kommer in på arbetsmarknaden, men eftersom vi har en sammanpressad lönestruktur har sänkningen av arbetsgivaravgiften för alla under 26 år varit en viktig reform.

Det säger sig självt att en arbetsgivare som väljer mellan att anställa en erfaren 35-åring och en 19-åring utan erfarenhet direkt kommer att välja bort 19-åringen om löneskillnaden är för liten. Men för de ungdomar som har svårast på arbetsmarknaden behöver vi göra mer.

Det handlar framför allt om ungdomar som inte har en fullgjord gymnasieutbildning. Utan utbildning är det svårt att få jobb och många fastnar i långtidsarbetslöshet. Folkpartiet och regeringen genomför nu en rad förändringar inom skolan som på sikt minskar risken för utslagning av unga.

Hur det går för en elev i gymnasiet beror till stor del på hur det gått i grundskolan. Därför behövs tidiga insatser och mer fokus på kunskap. Regeringen har därför bland annat sjösatt en läsa-skriva-räkna satsning och mattelyftet, infört tydligare läroplaner, tidigare betyg och fler nationella prov.

Tidigare var en orsak till avhopp i gymnasiet att alla, även elever på yrkesutbildningar, skulle läsa in högskolebehörighet. Det kravet har vi nu tagit bort. Det frigör tid att fördjupa sig i yrkesämnena och gör att elever som har svårt med teoretiska ämnen inte längre slås ut.

Men inte heller det räcker för att alla unga ska välja att gå ut gymnasiet. Folkpartiet anser att unga som har svårt att ta sig igenom dagens treåriga praktiska gymnasieprogram eller treåriga lärlingsutbildningar ska kunna välja att läsa kortare yrkeskurser på gymnasiet. Studietiden ska vara flexibel och eleverna ska efter godkänd utbildning tilldelas yrkeskunskapsbevis. På så vis fångar vi upp ännu fler unga och ger dem en bättre start på yrkeslivet.

Folkpartiet har även föreslagit att, som ett alternativ till lärlingsutbildningar inom ramen för gymnasieskolan, införa särskilda ungdomsavtal. Här har vi lyft fram det ungdomsavtal som IF Metall och arbetsgivarna kommit överens om som förebild.

Det innebär att unga ska kunna få gå under upplärning på en arbetsplats och få handledning och utbildning, under denna period med något lägre lön. Efter ungdomsavtalsperioden, när man har mer kompetens i bagaget, är chansen god att få ett fast jobb med kollektivavtalsenliga löner. Folkpartiet har lagt fram förslag i kommuner runt om i landet om att kommunerna bör teckna sådana ungdomsavtal. Det är mycket glädjande att det även inom handelssektorn nyligen träffades ett liknande avtal.

Vi menar allvar med att ungdomsarbetslösheten ska sänkas och vi vet att problemet måste angripas från många håll. Det är nödvändigt att våga vända på alla stenar för att få bukt med ungas utanförskap och arbetslöshet. Unga måste få chansen att visa vad de kan och känna att deras arbetsinsatser behövs.

Hans Backman

Riksdagsledamot Folkpartiet

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons