Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Mackmyras brännvin stöds av statliga pengar

Varför ska staten bidra med aktiekapital till brännvinsbrännande i Gävle? undrar Åke Wredén.

Annons

Regeringen lyckades frigöra staten från vodkalobbyn genom att sälja Explorer- och Absolutfabriken i Skåne.

Men nu är i stället ett nytt spritbränneri på väg att ta plats under farbror statens skyddande vingar.

Det är i Gävle det händer.

I torsdags meddelades att ALMI Invest genom ett av sina regionala riskkapitalbolag sätter in högsta tillåtna belopp – tio miljoner kronor – i nya aktier i spritbolaget Mackmyra. Syftet är att bygga den nya och större brännvinspannan i Kungsbäck.

Fyra andra riskkapitalbolag – än så länge anonyma, såvitt jag kan se – deltar i denna nyemission av aktier.

Men de har alltså sällskap av staten. ALMI är nämligen staten, även om det är en del av staten som har ett behagligt avstånd till att behöva ställas inför väljarnas granskning och dom.

Moderbolaget ALMI Företagspartner är helägt av staten. De regionala riskkapitalbolagen drivs i samverkan med regionala aktörer, exempelvis kommuner, landsting och regionförbund, så som saken beskrivs av ALMI självt.

Det är fullständigt uppenbart att spritbolaget Mackmyra lyckats skaffa sig ett ägarsamband med den offentliga sektorn och i synnerhet med staten.

Det är inte oskickligt att lyckas med en sådan sak, och det är ingen dålig försäkring att ha för den som tjänar sina pengar i en så socialt riskfylld verksamhet som brännvinsbränning.

Men hur kan det ha gått till?

De vanliga skälen till att ett statligt företag bidrar med riskkapital till investeringar i näringslivet är ju svåra att se i det här fallet.

Det handlar verkligen inte om något tekniskt nyskapande. Även om nutida hjälpteknik utnyttjas är den egentliga industriverksamheten, destillation av etanol ur mäsk, en primitiv process, som var i bruk för mer än 500 år sedan, och som inte på något sätt kan föra svenskt näringsliv framåt.

Produktens stora skadlighet har också varit välkänd i hundratals år. Redan 1700-talets store svenske vetenskapsman Linné var ledande i att varna för brännvinets skador, som är desamma oavsett om råvaran är spannmål, potatis, sockerrör eller biprodukter från träindustrin.

Men nu sätts det alltså in statligt ägarkapital i att öka tillverkningen av en dryck som leder till alkoholism, misshandel och annan brottslighet och stora bördor på sjukförsäkring och arbetsmarknad.

Mackmyras betydelse för att öka spritdrickandets status och överklassnimbus är större än vad marknadsandelen antyder.

De tio statliga miljonerna är ingen stor slant i förhållande till statens samlade bolagsägande. Men hade det varit ett vanligt, rakt, politiskt beslut hade det här med stor säkerhet aldrig hänt. När det ändå händer ligger inverkan av lokal näringspolitik och kamratskapskultur nära till hands. ALMI:s regionala förankring gör verksamheten öppen för kapitalsatsningar som är regionalt omhuldade projekt, men omotiverade utifrån hela landets intresse.

Men det finns ett annat samband att minnas.

Bondekooperativa Lantmännen är en viktig, mångårig delägare i spritfabriken i Mackmyra, och har övertagit det närstående Lantbrukarnas Riksförbunds ägarroll där.

De centerpartistiska jordbruks- och näringsdepartementen har varit pådrivande för alkoholbutiker vid anläggningar för alkoholtillverkning, det som missvisande kallas gårdsförsäljning, något som skulle vara en klar fördel för Mackmyras marknadsföringsmodell.

ALMI har inte haft anledning att räkna med att den politiska ledningen i ägaren – näringsdepartementet – skulle gå i taket över kapitalinsatsen i brännvinspannan i Gävle.

Styrelseordföranden i ALMI: moderbolag är enligt senaste årsredovisning Elisabeth Gauffin, Uppsala. Fram till härom året var hon vice ordförande i – ja, just det – Lantbrukarnas Riksförbund.

Så kan det se ut, när statligt ägarkapital används på oväntat och olämpligt sätt.

Åke Wredén,

tidigare politisk redaktör på Nerikes Allehanda (lib)

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons