Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Nämndemannasystemet är överlägset USA:s modell

Annons

Med anledning av att nämndemän, inte bara från SD, utan också från ett demokratiskt parti, uppenbarligen har uttalat sig rasistiskt, ropar GD i en osignerad kommentar söndagen den 19 april ”Slopa systemet!”

Vilket system?

Menar GD systemet med att lekmän (= allmänheten) ska ha insyn i och påverkan på statens mest oåterkalleliga ingrepp i medborgarnas livsvillkor, något som går som en röd tråd genom all västerländsk demokratisk rättskipning, även om man har valt att kanalisera medborgarinflytandet på olika ästt i olika länder?

Eller menar GD systemet att kommunerna utser nämndemän efter nominering från de politiska partier, som vunnit insteg i lokala beslutandeförsamlingar vid det senaste valtillfället?

Eftersom jag hoppas att det är det senare GD avser, vill jag i första hand ta upp frågan om på vilka andra sätt vi skulle kunna kanalisera medborgarinflytandet i Sverige, och framför allt hur det skulle garantera att inga rasister blir nämndemän. Men innan jag gör det, vill jag klargöra en ståndpunkt.

Jag anser att det svenska systemet, där nämndemän tjänstgör tillsammans med professionella domare under en (val)period (med möjlighet till förlängning) är överlägset USA:s systemet där jurypersonerna (med en något annorlunda funktion) lottas fram i röstlängderna och på sin höjd tjänstgör en gång i livet.

Det svenska systemet gör att nämndemännen med tiden blir allt skickligare att göra juridiska bedömningar, samtidigt som de till allra största delen av sin tid är verksamma i sina normala värv. Därmed tappar han eller hon inte kontakten med den värld, och de tänkesätt, som vederbörande hör hemma med, och som utgör grunden för nämndemannens förmåga att tillföra rätten medborgarnas rättsuppfattning och rättsmedvetande.

Däremot ser jag det inte som självklart att nämndemännen ska nomineras av de politiska partierna. Det kan till och med betraktas som en belastning. Å andra sidan menar jag att människor, som är engagerade i samhället, i högre utsträckning än andra, är medlemmar i ett politiskt parti. De har därmed automatiskt större möjlighet att bli nämndeman, och genom sitt engagemang har de i genomsnitt bättre förmåga att sätta sig in i komplicerade processer.

Men jag skulle kunna tänka mig att man som i USA, lottar fram nämdemännen, men att vi behåller ämbetsperioden på säg fyra år. Med ett sådant system skulle ingen nämndeman kunna anklagas för att ha fått uppdraget på politiska meriter. Men hur och på vilket sätt ett sådant system skulle garantera att färre rasister blir nämndemän förstår inte jag.

Jag menar nog att personkännedomen inom partierna ofta selekterar bort dem, som är olämpliga, även om övertramp uppenbarligen har skett. Jag skulle nog snarare tro att problemet med rasistiska nämndemän kommer att öka med en annan lösning.

Skulle det i stället vara systemet med lekmannainflytande i rätten som sådant GD vill slopa, blir jag riktigt rädd. Skulle det ske finns det snart bara länder som Nordkorea, Kina, Saudiarabien och någon bananrepublik i Sydamerika att stödja oss på när vi ska värdera vår rättsprocess.

Bästa hälsningar

Sven–Erik Lundberg

F d Nämndeman och kassör i Gävle Nämndemannaförening

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons