Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Oro för kristna i Mellanöstern

Sverige måste kämpa för religionsfrihet i Mellanöstern, skriver Eva Christina Nilsson och Niclas Lindgren.

Annons

Det är livsviktigt att religions- och övertygelsefriheten får slå rot i den arabiska vårens mylla. Annars riskerar utvecklingen att gå mot en frostig höst för redan svårt utsatta minoriteter i regionen. Svensk utrikespolitik brukar vanligtvis inte prioritera frågan. Nu är det hög tid att göra det, och därmed bidra till en demokratisk utveckling i Mellanöstern.

Fortfarande berättas i Sveriges Television att Karl-Bertil Jonssons ömma moder får något religiöst i blicken så här års, och en och annan sång med julens ursprungliga budskap tränger igenom det kommersiella bruset. Men huvudspåret är att religionen ska hållas strikt inom den privata sfären och vara så osynlig som möjlig i det offentliga rummet.

Så är det i vårt lilla hörn av världen, men inte i världen i stort. Där växer snarare religionens samhällsroll. Bristande förståelse för detta faktum skapar problem i svensk migrationspolitik och biståndspolitik.

Sverige fortsätter till exempel att tvångsavvisa kristna och andra utsatta minoriteter till Irak med hänvisning till individuell prövning. Detta trots kritik från bland andra FN:s flyktingorgan UNHCR.

Men om vi vill stå upp för mänskliga rättigheter måste vi kämpa för, och kräva, religions- och övertygelsefrihet för alla, oavsett religion.

När 2011 summeras framstår den arabiska våren som en unikt hoppfull händelse. Men vi får inte vända den fortsatta utvecklingen ryggen i tron att allt nu är i sin ordning. Frågan om vad som händer sedan är avgörande.

Just nu finns skäl att hålla ögonen på vad som händer i Egypten. Sedan president Mubarak avgick har kyrkor bränts, kristna attackerats och dödats och hundratusentals kopter flytt landet. I den pågående valproceduren är det inte de unga aktivisterna från Tharirtorget i Kairo som skördat framgångar, utan partier med en religiös profil och med ännu otydliga agendor.

Religions- och övertygelsefriheten måste få fäste i Mellanöstern. Sker inte det finns en överhängande risk att den arabiska våren går mot en höst.

Vi begär inte att den svenska regeringen, likt Karl-Bertil Jonssons ömma moder, ska få något religiöst i blicken. Det är inte känslan vi vädjar till, utan förnuftet. Vi vill se en svensk utrikespolitik och biståndspolitik som tydligt verkar för religions- och övertygelsefrihet i den arabiska vårens spår, och därmed stöder en hållbar demokratisk utveckling.

Eva Christina Nilsson, Generalsekreterare Svenska missionsrådet

Niclas Lindgren, direktor Biståndsorganisationen PMU

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons