Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Realistiskt eller flummig utopi?

/
  • Det har hänt mycket positivt vad gäller såväl järnvägstrafik som miljöfrågor de senaste 30 åren, tycker debattören.

Det är nödvändigt med helhetstänk för länets järnvägar, skriver Jörgen Sjöstedt, Miljöpartiet

Annons

Gästrikland är Sveriges getingmidja norr om Dalälven för järnvägen. I Gävle sammanstrålar Bergslagsbanan, Ostkustbanan och Atlantbanan. Norra stambanan genomkorsar de västra delarna av Gästrikland. Det är tätt mellan tågen på enkelspåren. Särskilt Bergslagsbanan mellan Gävle och Storvik och Ostkustbanan är hårt belastade.

Vad bör då göras för att råda bot på situationen? För att svara på den frågan måste även järnvägarna i hela Gävleborgs län tas med i bilden.

I Hälsingland finns idag person- och godstågstrafik på Ostkustbanan och Norra stambanan/Atlantbanan. En del godståg körs på järnvägen mellan Söderhamn och Kilafors. Vidare finns två nedlagda banor, Dellenbanan och Dala-Hälsinglands Järnväg, där det mesta av rälsen ligger kvar. Så vad bör då en Järnvägsplan Gävleborg innehålla?

Utbyggnaden av kapaciteten på Ostkustbanan är den viktigaste åtgärden. Här räcker det inte att göra ett antal nya eller förbättrade mötesplatser. Hela sträckan Gävle-Sundsvall måste bli dubbelspårig. I samband med detta bör stora delar av sträckan Hudiksvall-Sundsvall få ny sträckning, eftersom den nuvarande är krokig och inte medger någon högre hastighet.

Ett alternativ till dubbelspår som sällan diskuteras är att behålla nuvarande järnväg för gods- och regiontåg och i stället bygga ny järnväg för höghastighets- och snabbtåg. Detta förutsätter givetvis att höghastighetståg kan fortsätta mot Stockholm och vidare söderut. För att minska problemen med möten på den gamla Ostkustbanan skulle i så fall exempelvis endast södergående godståg framföras medan norrgående skulle hänvisas till Norra stambanan/Atlantbanan.

Bergslagsbanan trafikeras måndag-fredag av 36 persontåg mellan Gävle och Storvik. Till dessa kommer ungefär lika många godståg. Det finns planer på utbyggnad av två befintliga mötesplatser mellan Gävle och Sandviken och nybyggnad av en öster om Kungsgården. Detta är otillräckligt. I en första etapp bör sträckan Gävle-Storvik få dubbelspår. I en andra bör det fortsätta till Ludvika. Då kan man också bygga bort problemet med de stora stigningarna vid Ryggen mellan Hofors och Falun.

Dubbelspår Ludvika-Gävle känns särskilt angeläget med tanke på de planer som finns att återöppna gruvor i Dalarna. En stor del av malmexporten kommer då sannolikt att gå via Gävle hamn. Oxelösund är ett alternativ men troligen kommer båda hamnarna att beröras. En ombyggnad av spårområdet i Gävle hamn påbörjas inom kort med syfte att förenkla tågföringen och utöka kapaciteten.

Fortfarande finns inget beslut om ändrade utfarter för de tre banorna norr- och västerut från Gävle. Därför ligger planerna på en hållplats nära sjukhuset (Gävle Västra) på is.

På Norra stambanan/Atlantbanan torde dagens kapacitet vara tillräcklig. Mellan Bollnäs och Ockelbo finns i dag dubbelspår på delar av sträckan (Bollnäs-Kilafors och Holmsveden-Mo grindar) och en utbyggnad planeras för resten av den (sammanlagt 22 kilometer).

Länsbanan Söderhamn-Kilafors har genomgått en viss upprustning och en del godståg förs idag via den över från Ostkustbanan till Norra stambanan.

Så återstår de två nedlagda järnvägarna – Dellenbanan och Dala-Hälsinglands järnväg. I dag finns det inga förutsättningar att köra persontågstrafik på dem, eftersom det finns frekvent och relativt snabb busstrafik parallellt med dem (på den sistnämnda endast Bollnäs-Edsbyn). Däremot bör de upprustas för att klara godstrafik. Särskilt längs Dala-Hälsinglands järnväg finns stora skogar med mycket avverkning samt en hel del mindre industrier som skulle kunna transportera sina produkter på tåg. Dessa två banor skulle också kunna fungera som nödbanor för godstrafik vid tågstopp på Ostkustbanan och Norra stambanan. De är dock inte elektrifierade.

Ett helhetstänkande för länets järnvägar är absolut nödvändigt för att klara den nuvarande och kommande tågtrafiken. Men är dessa tankar realistiska eller är de endast en flummig utopi? Det kan bara framtiden utvisa. Men mycket av vad järnvägsfrämjare och miljörörelserna fört fram har först ansetts vara flummigt och orealistiskt. Sedan har det genomförts. Givetvis har man inte lyckats få gehör för allt, men tänk efter, det har ändå hänt mycket positivt både när det gäller järnvägstrafik och miljöfrågor i stort de senaste 30 åren.

Jörgen Sjöstedt

Gruppledare för Miljöpartiet i Landstinget Gävleborg, ordförande MP Sandviken

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons