Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Regeringen drar inte ner på yrkesutbildningen

Åtta av tio elever på yrkeshögskolorna får jobb, skriver Tomas Tobé och Riitta-Liisa Björk
Vuxenutbildning är en cent­ral prioritering för att arbetslinjen ska fungera.

Annons

Arbetsmarknaden ställer i dag allt högre krav på att man någon gång under sin karriär kommer behöva vidareutbilda sig eller helt byta yrke. När människor vill detta ska samhället via vuxenutbildningen finnas där och ta sitt ansvar. Även de som inte är akademiker ska kunna vidareutbilda sig.

Vuxenutbildningen är också ett alternativ för dem som blir arbetslösa i en lågkonjunktur så att de kan skaffa en utbildning som bättre passar arbetsgivarnas behov när ekonomin vänder upp igen. En bättre matchning arbetsmarknaden uppnår vi genom att ha en hög omställningsförmåga.

När ekonomin genomgår tider av oro är det sällan samma jobb som försvinner som senare skapas på nytt. Ska vi nå fram till målet att ha full sysselsättning måste vi alltså ha förmågan att ställa om.

Det är alltså inte som oppositionsråden i Sandviken Nils-Gunnar Kempe (FP) och Carl-Ewert Ohlsson (C) påstår i GD 20/2 att regeringen drar ner på yrkesutbildningen.

Deras kritik är missriktad. I kronor och ören har regeringen satsat mer på yrkesutbildningar än tidigare regeringar.

Men självklart är inte allting guld och gröna skogar med vuxenutbildningen idag.

Det finns utmaningar som vi försöker lösa genom att utveckla vår politik. Ett problem är tillgängligheten. Allt för ofta hämtas de pedagogiska metoderna och modellerna från gymnasieskolan eller grundskolan. Detta har inte minst varit ett problem på SFI. Vuxna människor har andra förutsättningar och behöver andra former av utbildning för att kunna få ihop sina livspussel.

En lösning är större flexibilitet inom vuxenutbildningen där människor som vill utveckla sig får större valmöjlighet att hitta upplägg som passar just dem. Även om mer behöver göras är den nya vuxenutbildningsformen LärlingsVux ett bra exempel på detta. Från och med 2011 fram till 2014 kommer 5 900 människor att få möjlighet att gå som lärling på en arbetsplats där de lär sig ett nytt yrke.

I Alliansens Sverige har dock att antal förbättringar redan gjorts och idag har vi en vuxenutbildning som är bredare och som fått mer resurser än tidigare.

Sedan 2009 finns Yrkeshögskolan – en av Alliansens allra bästa reformer. Yrkeshögskolorna samarbetar med näringslivet och åtta av tio elever får jobb inom avsett område efter avslutade studier

Den här skolformen skapades också för att möta industrins krav på högre spetskompetenser även för de yrken som traditionellt inte krävt fördjupningsstudier. Sammanlagt går 47 000 människor varje år i yrkeshögskolan och i år och nästa år ökas detta med 1 500 årsplatser.

En del av de 25 000 tillfälligt insatta krisplatserna på yrkesvux från 2009 kommer också finnas kvar över 2012 och 2013 istället för att tas bort så som det var tänkt från början. Detta gäller dock bara om ekonomin inte vänder nedåt igen och om arbetslösheten skulle stiga på samma sätt som 2009, då skulle man behöva ompröva även detta.

Engagemanget för vuxenutbildningen är kopplat till värderingen att alla som vill och kan ska ha ett jobb och bidra till samhället. Det är arbetslinjen och den snålar vi inte med.

Tomas Tobé

Riksdagsledamot, Gävleborg

Riitta-Liisa Björk

Oppositionsråd, Sandviken

Moderaterna

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons