Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Segelfartyg är värda att värna

/
  • Fler historiskt värdefulla och vackra segelfartyg än Briggen Gerda har därför lämnat landet på senare år.arkivbild

Segelfartyg är en unik kulturskatt, skriver Lars Hultkvist, Sveriges Segelfartygsförening och före detta styrman på Briggen Gerda.

Annons

Sverige har en unik tillgång i alla de segelskutor som en gång transporterat varor runt våra kuster och hav.

Denna kulturskatt, som Briggen Gerda är ett utmärkt exempel på, måste tas bättre till vara inom landet!

Många av dessa fartyg har klassats som traditionsfartyg. De underhålls och seglas som skolskepp eller som fritidsfartyg för ideella föreningar och privatpersoner. Flera av dem är K-märkta. Fartygen ger skolklasser och andra ungdomar erfarenheter av att ta ansvar och att samarbete i en ibland krävande miljö. De är en viktig rekryteringsbas för både marinen och handelsflottan.

Segelskutorna är ett vackert inslag i hamnar och skärgårdar. Det gynnar turism och friluftsliv och verksamheten stimulerar föreningslivet.

Därför ligger det i samhällets intresse att värna detta seglande kulturarv och tillgängligheten till det. Europarådet har också (rekommendation No 1486/2000) uppmanat alla Europas regeringar att stödja och underlätta all verksamhet med traditionella fartyg och traditionell sjöfart.

Transportstyrelsen beslutar vilka fartyg som skall vara traditionsfartyg. För att klassas som sådana får det inte drivas med vinstintresse. Intäkter av verksamheten skall i sin helhet gå till fartygets drift och underhåll. De seglas oftast med ideellt arbetande befäl och manskap.

Trots det kämpar praktiskt taget alla redare hårt för att få verksamheten att gå runt. Ibland lyckas inte detta.

Flera historiskt värdefulla och vackra segelfartyg än Briggen Gerda har därför lämnat landet på senare år. Även om det mesta arbetet på skutor sker oavlönat så krävs det ibland kostnadskrävande reparationer och underhåll av yrkesmän på skeppsvarv.

Fartygen seglas med moderna säkerhetskrav med delvis traditionella metoder. Men det fordras ändå kostsamma installationer och anpassningar liksom utbildning av fartygens befäl och övriga besättningar.

För att det seglande kulturarvet även i fortsättningen skall kunna spela sin roll för ungdomars fostran, föreningslivets utveckling och för att bevara ett värdefullt kulturarv, bör staten ta ett större ansvar.

Visserligen görs en hel del. Statens Maritima Museer lämnar stöd för reparationer, Riksantikvarieämbetet lämnar föreningsbidrag till arbetslivsmuseer, vilket många segelfartyg är, och Transportstyrelsen visar ökad förståelse för att det krävs andra kunskaper för att segla skutor än för stora, snabbgående och moderna fartyg.

Men det saknas en helhetssyn.

Kanske det norska exemplet, där Regeringen och Stortinget har satt fartöyvernet på dagordningen och där Riksantikvarien fått i uppdrag att utarbeta en Nationell plan för verneverdige fartyg, kan tjäna till efterföljd.

Ett initiativ i den riktningen från vår riksdag eller regering är snart nödvändigt!

Lars Hultkvist

Ordförande

Sveriges Segelfartygsförening

Före detta styrman på Briggen Gerda

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons