Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Spretigt om KBT

När blev det fackets uppgift att diskutera vårdinnehåll?

Annons

Jag läste med skräckblandad förtjusning det debattinlägg som framfördes i Gefle Dagblad 25 november av två personer i Akademikerförbundet SSR i Gästriklands styrelse. 
Det är bra att facket reagerar på de nedskärningar som skett och sker på det psykosociala området i länet trots att det påvisats att detta är ett stort bekymmer för de patienter som söker landstingsvård. Självklart är det en viktig fråga till Carema och dess ledning hur de tänkt att detta område ska tillgodoses nu när den psykologiska behandlingen läggs ut på externa aktörer. Det är visserligen i huvudsak kommunens ansvar att tillgodose stora delar av den hjälp som socionomers grundkompetens syftar till men socionomen i landstingsverksamhet fungerar ju som en länk däremellan och är många gånger bättre på att se och lyfta dessa frågor.
Det jag upplever med ert debattinlägg är att det är väldigt spretigt. Ni hoppar mellan Carema, landsting och behandlingsmetodik. Det som bekymrar mig mest i hoppen är påhoppet om
behandlingsinnehåll. För inte ska väl facket lägga sig i vilka metoder som används i vården? Ni väljer att hänvisa till ”modern forskning” och slentrianmässigt ordet ”forskning” utan att förtydliga vilken forskning ni hänvisar till, för som alla forskningsnördar vet är det svårt att veta vilken forskning vi ska titta på och vad den egentligen innehåller, särskilt metaanalyser av annan forskning där till stor del den är hämtad som letar vilka punkter som är viktiga i behandling och där man jämför metoder mellan varandra.
Nej, det finns ingen universallösning för en persons helhet, däremot finns det starkt stöd för KBT-behandling vid flertalet diagnostiska tillstånd såsom depression och ångest. Självklart är det inte en universallösning, men det är väl alltid klokt att börja där det finns mest stöd och sedan, om det inte fungerar, använda sig av andra metoder? Att det i forskning inte framkommer att en metod inte är att föredra framför alla andra betyder ju inte att en metod inte har bättre prognos än andra metoder.
Samtalsbehandling är ju inget som normalt sett ingår i socionomprogrammet. Ni nämner vidare att de flesta kuratorer har KBT-kompetens. Min egen erfarenhet och uppskattning är att mycket av den vidareutbildning som innehas och används är av annan skola än den kognitiva och/eller beteendeterapeutiska. Ni får gärna redovisa siffror på utbildningsläget och inriktning på den utbildningen för att klargöra den saken.

Medlem i Akademikerförbundet SSR i Gästrikland

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons