Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Värderas pojkar efter förtjänst i skolan?

Rektorer och lärare i Gävle står nu inför en utmaning att förbättra pojkars resultat och uppmuntra flickor att fortsätta göra bra resultat, skriver Anders Jansson, M.

Annons

Skolan i Gävle kommun står inför många utmaningar, svaga resultat, omorganisation och så vidare. Men den för mig största utmaningen är att förbättra pojkars skolresultat.

Flickors resultat och vilja att utbilda sig vidare är en stor framgång för flickorna själva, skolan och för samhället. Samtidigt kan konstateras att pojkar är skolans förlorare. Många flickor tycks också betala sina framgångar med en alltför hög stressnivå, medan många pojkar å sin sida tycks ha svårt att förena manlighet med studieintresse.

Skillnaden mellan pojkar och flickor är mindre vid de nationella proven än i slutbetyg enligt Skolverket. Av de elever som får sänkt betyg i förhållande till sitt resultat på nationella prov är drygt 60 procent pojkar. Det motsatta förhållandet råder för flickor där cirka 60 procent fick högre slutbetyg än vad de presterade på de nationella proven!

En teori är att lärarna vid betygssättning medvetet eller omedvetet kompenserar det förtryck och den orättvisa flickor sägs erfara av de ”dominanta” pojkarna. För 20 år sedan visade en studie att pojkar pratade två tredjedelar av taltiden. En ny studie visar att pojkarnas taltid har krympt avsevärt, det är hög tid att lämna myten om de dominanta pojkarna i klassrummet.

Attitydmätningarna visar att pojkar som grupp mår bättre än flickor, att de är mindre stressade och att de oroar sig mindre för framtiden. Att ha en mer avspänd syn på framtiden kan naturligtvis vara bra på många sätt, men risken är att en sådan avslappnad hållning kan ha en ogynnsam inverkan på skolarbetet.

I Skolverkets rapport ”Att lära för livet” framgår, grovt förenklat, att pojkar föredrar att studera genom att konkurrera, de har större självförtroende och måste i större utsträckning vara motiverade att det man studerar kommer till nytta. Flickor föredrar att studera genom samarbete, har sämre självtillit och anstränger sig därmed mer i sitt lärande och lär sig i större utsträckning genom att memorera.

Rektorer och lärare i Gävle kommun står nu inför en spännande pedagogisk utmaning att förbättra pojkars resultat och uppmuntra flickor att fortsätta göra bra resultat. Ordning, reda och respekt i skolan är en grundförutsättning, det är de svaga och de omotiverade som drabbas av en rörig skola. Eventuell antipluggkultur måste uppmärksammas och motarbetas.

Det är inte frågan om mera resurser eller någon ny underpedagogik utan det är frågan om att utnyttja och mixa gamla beprövade pedagogiska knep såsom; tävlingsmoment i undervisningen, gammeldags förmedlad undervisning från katedern, projektarbeten, grupparbeten bara fantasin är begränsningen.

Det är viktigt att skolan uppmuntrar pojkarna att inta positioner som låter dem vara vetgiriga och ambitiösa i skolan. Pojkarna måste uppmuntras att ta ansvar, och skolan måste kunna utmana föreställningar om att man inte behöver anstränga sig för att nå framgång. Flickor behöver å andra sidan få stöd i att hitta en ambitionsnivå som inte äventyrar deras hälsa.

Att det är differens mellan provresultat och slutbetyg behöver inte innebära att betyget är fel satt men rektorer och lärare måste sätta sig ner och fundera över om pojkar värderas efter förtjänst i Gävles skolor?

Anders Jansson, M, Gävle

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons