Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Gävles Norrlandsvisit – en historisk parentes

/
  • En som utrett Gästriklands historiska samhörighet med Svealand och Mälardalen är Sandvikenförfattaren Gillis Andersson, i encyklopedin ”Gästrikland och järnet” (Sandvikens Tryckeri, 2000). Här i boken visar författaren bilden över Upplands lagsaga, där Gästrikland ingick ända fram till 1642.


Norrland är ett begrepp som inte finns. Inte Svealand eller Götaland heller, för den delen.

Annons

Åtminstone inte ur något officiellt perspektiv. Landsdelarna regleras inte i någon lag och har inga uppgifter i det svenska samhället. Detta till skillnad från kommuner, län och landsting som ju har omfattande befogenheter och plikter.

Landsdelarna existerar bara som en fiktion i folks medvetande; hävdvunna begrepp med olika grad av historisk förankring.

Svealand och Götaland har ju djupa historiska anor, såsom de båda folks landområden som bildade Sverige. Norrland, där­emot, definieras utifrån vad det inte är; det är varken Svealand eller Götaland, utan vildmarken norr därom; expanderad från Hälsingland och norrut allteftersom kolonisationen framskred.

Landsdelarnas utbredning och gränser har fluktuerat över tid. Det har hänt att landskap har ”bytt” landsdel. Just Gästrikland är det tydligaste exemplet på detta, men även Värmland har gjort ett sidbyte; fram till 1815 räknades det till Götaland, där­efter till Svealand.

Värmlands landsdelsbyte skedde inte genom något beslut i riksdagen, eftersom landsdelarna som sagt inte regleras av lagar. Där­emot var övergången en följd av ett riksdagsbeslut om ändrad administrativ indelning i en annan fråga; Värmland överfördes från Göta hovrätt till Svea hovrätt. Därför föll det sig naturligt att börja uppfatta landskapet som en del av Svealand.

(Apropå domstolsväsendet så hörde Gävles och Sandvikens tingsrätter till Svea hovrätt ända fram till 1 juli 1976 då de överfördes till Hovrätten för Nedre Norrland.)

Den som vill åberopa historien som argument för att Gästrikland skulle tillhöra Norrland får det svårt. Tvärtom är Gästriklands Norrlandstillhörighet ett sent påfund.

Ursprungligen är Gästrikland en del av Uppland. Inlandet en provins i det uppländska ”folklandet” Tiundaland, gästrike­kusten en del av ”Roden”, alltså det som i dag är Roslagen.

Hälsingland och uppåt var liktydigt med Norrland, med diffus nordgräns gentemot lappmarkerna. Norr om Tönnebro gällde Hälsingelagen, medan Gästrikland lydde under Upplandslagen.

I 1634 års länsindelning, som dagens indelning bygger på, inrättades ett Västernorrlands län omfattande Hälsingland och norrut. År 1637 bröts Västerbotten och Lappland ut ur Västernorrland och kom att utgöra eget län. 1641 överfördes Gästrikland till Västernorrland.

Precis som vad gäller Värmlands landsdelsbyte var det alltså en följd av ett administrativt beslut i en annan fråga, i detta fall länsindelningen, som ledde till att Gästrikland kom att inrangeras i det imaginära landområdet Norrland. Och det är alltså i enbart lite drygt 300 år som så varit fallet.

Dagens Gävleborgs län kom att skapas så sent som 1810, inte genom ett för just detta ändamål avsett beslut från statsmakterna, utan länet blev en restprodukt av två gränsjusteringar, först genom det att Västernorrlands län delades i tu; Härjedalen, Hälsingland och Gästrikland bröts ut och blev eget län, därefter genom att Härjedalen och Jämtland bildade nytt län.

Starkare och djupare än så är alltså inte banden mellan Hälsingland och Gästrikland.

Det går alltså för Gästrikland att avsluta sin Norrlandsvisit och åka hem till Svealand.

Men varken riksdag eller regering kan besluta om det, eftersom landsdelarnas gränser enbart bygger på muntlig tradition.

Dock kan omdefinieringen ske om statsmakterna fattar beslut i en annan näraliggande fråga, till exempel en som berör administrativ indelning. Ett utmärkt tillfälle (inte minst för att det inte ges så många andra tillfällen) är den storregionreform som regeringen aviserat.

Gränserna mellan Sveriges tre landsdelar har, fullt logiskt, löpt i otillgängliga skogsområden. Mellan Svealand och Götaland finns Kolmården i öster och Tiveden mellan Vänern och Vättern.

Det otillgängliga skogsområde som i skiljer Norrland från Svealand ligger dock inte i Hedesundsfjärden eller mellan Harnäs och Furuvik, utan utgörs av Ödmården som börjar norr om Gästriklands nordliga tätorter. I söder är landskapet däremot flackt och slätt; i jämförelse med Ödmården nästan obrutet uppodlat och befolkat från Hedesunda till Tierp.

Det är Ödmården, inte Dalälven, som i norr har samma funktion för Svealand som Kolmården och Tiveden har i söder.

LÄS ÄVEN: Här är bevisen för att Gävle inte ligger i Norrland

Därför är länsgränsen feldragen

Mittmedias ledarskribenter oense i regionfrågan

Mer läsning

Annons