Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Alderholmsbron – igen

Annons

När jag passerade den nya restaurangen Gefle brygga i Gavleån härom dagen – jättetrevligt att den har kommit till förresten – så överhörde jag ett samtal som gick ut på att det är ett j-a elände att Alderholmsbron finns.

Synpunkterna var mycket affekterade och bron har uppenbarligen retat folk under lång tid och föranledde dessutom någon, som knappast lever på marginalen, att demonstrativt lyfta sin båt över bron för att kunna lägga till vid den nya restaurangen.

Suck, sicket dravel. Man behöver inte vara särskilt insatt i samhällsplaneringens grundläggande förutsättningar för att inse att det är totalt omöjligt att alla de tusentals människor som enligt planerna ska bo och verka på Alderholmen ska åka ut via den kraftigt belastade korsningen mellan Norra Skeppsbron och Spängersleden.

Det skulle leda till en akut trafikinfarkt; varsågod och skölj, Gävlebor! Bron är alltså helt nödvändig. Kan vi inte som normalt förnuftiga människor enas om det och sedan tänka vidare utifrån det rådande läget. Riva den nya bebyggelsen på Alderholmen tror jag inte att någon vill!?

Att bron byggdes för tidigt är en helt annan sak – det är väl det som är den ”psykologiska förklaringen” till den märkliga diskussionen – men hur ofta skriker vi inte när något kommer för sent? Att bron inte gjordes öppningbar är också ”en annan sak” – som jag har större förståelse för. 

Visst skulle det vara skoj med segelbåtar så nära stan som möjligt, men vad är det egentligen för framtidsvision som vi pratar om? Vad är det för båtar som absolut måste ta sig in till Centralen – de som ska vidare med tåg? Eller besöka en enstaka restaurant? Vi kan ändå inte återskapa det gamla Gävle för 100 år sedan när segelbåtar typ Gerda huserade utanför magasinen. Henne har vi ju dessutom skickat till Finland.

Med exploateringen av Alderholmen flyttas Gävles ansikte mot havet österut. Så småningom (hellre förr än senare) kommer det att finnas en segelbåtshamn i Nyhamnsbassängen, vilket är en stor förbättring. Och de flesta båtar utan mast tar sig faktiskt in inte bara till Centralen utan även ännu längre in i Gavleån.

Varför dräller det då inte med båtar utanför Gamla Grand? Mellan Alderholmsbron och Centralen har vi dessutom på senare tid fått flera småbåtshamnar som enligt min mening förhöjer trivselvärdet betydligt för oss som bara vadrar runt och dessutom måste vara en klar fördel för alla småbåtsägare som får en hamnplats nära stan.

Så vad det egentligen är som brorivarivrarna vill åstadkomma har jag gräsligt svårt att förstå. Bron har blivit en synnerligen märklig symbolfråga där förnuftet har ersatts med enkla repliker som upprepas från person till person. Det börjar likna en vandringssägen av typen råttan i pizzan....?

En brokramare

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare

Mer läsning

Annons