Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Årets julklapp?

Annons

Jag har köpt en mycket bra bok, som skrivits av Siv Strömqvist, docent i nordiska språk vid Uppsala universitet. Hon har skrivit flera böcker i hur det svenska språket ska skrivas och behandlas även muntligt.

Den bok, som jag nu rekommenderar alla att köpa och läsa har titeln ”Vart är vart på väg?” (Norstedts förlag). Boken skulle vara en mycket bra julklapp från GD till sin skrivande personal, som jag personligen tycker behandlar svenska språket med en klackspark. Många ord tappas bort och ord får fel betydelse. En del ord, som verkar komma från något supersvårt korsord och inte används i dagligt tal och behöver googlas fram, innan man vet vad journalisten vill ha sagt med sin text. Rena faktafel förekommer också.

Det borde vara en självklarhet att någon annan än den som skriver artikeln läser igenom den och godkänner hela texten innan den går i tryck. Förr fanns det korrekturläsare på tidningarna. Varför finns det inte sådana numera? På Gefle Dagblad behövs de.

Tänk också på att alla som läser GD och även andra tidningar påverkas av det de läser och hur det står skrivet. Fattar man det som ansvarig journalist och ansvarig utgivare, så förstår man vilket stort ansvar man har för språkets bevarande och att det inte får förslummas.

Tänk också på att alla invandrare försöker lära sig svenska genom att läsa tidningar och deras webbsidor. Då krävs det att texten verkligen är skriven på riktig svenska.

En svenskspråksivrare

Svar direkt: Självklart ska du som läsare förstå vad det är du läser i tidningen. Du ska inte behöva slå upp svåra ord eller googla fram deras betydelse. Nu tycker jag inte heller att det är ett vanligt förekommande problem i Gefle Dagblad. Visst finns det undantag och ibland blir det olyckliga stavfel eller syftningar. Med tanke på den mängd ord som skrivs varje dag i tidningen är det kanske inte så konstigt. Du har rätt i att det inte längre finns korrekturläsare på redaktionen. Det betyder inte att ingen läser texterna innan de går i tryck. De flesta reportrar låter en kollega läsa artikeln, sedan går texten till en redigerare och en nattchef som också går igenom det som skrivs. Ändå gör den mänskliga faktorn att fel kan slippa igenom.

Vi får inte heller glömma att språket är levande och hela tiden förändras. Det som inte var okej att skriva i går är helt plötsligt vedertaget. Vi använder TT:s språkregler som grund och där ändras också rekommendationerna över tid. Men som sagt; visst ska du som läsare förstå vad det är du läser och vi gör allt för att det också ska vara rätt.

Maria Brander,

chefredaktör

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare

Mer läsning

Annons