Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Det där är inte vårt bord

Annons

Det skulle bli annat ljud i skällan skränade högern i sin valpropaganda 2006, men för vem och hur? Myndigheterna fortsätter att kränka människor och allt fler hamnar i moment 22. Arbetsgivare skriker efter arbetskraft med rätt utbildning och gråter över att dagens ungdomar inte vill utbilda sig till deras arbetsuppgifter. Ungdomarna utbildar sig efter vad som sägs vara bristyrken och vad händer? – Tack för visat intresse men du har ingen erfarenhet så dig kan vi inte anställa. Enligt prognoserna och undersökningarna har den arbetssökande en bristyrkesutbildning att sen arbetsgivarna vägrar anställa saknar betydelse. – Här får du ingen hjälp, säger AF, det är inte vårt bord. Moment 22.

Sjuka, äldre och långtidsarbetslös får ingen möjlighet på öppna marknaden och är för friska, unga och kunniga för att få hjälp av samhället. Kan du ta dig till doktorn kan du ta dig till jobbet, säger FK. Men vilket jobb? – Det är inte mitt bord svarar myndigheten. Moment 22.

Vi ska sänka skatterna, det ska bli lönsamt att arbeta och bort med bidrags-Sverige säger sittande regering. Och i takt med att skatterna sänks för de mest välbesuttna, och de som inte har kostnader utöver mat och hyra (vilka de nu är?) får de med största behoven se sin plånbok sina än mer. Ja men du fick ju skattesänkning med 100 kr/månaden då måste bidraget minskas med minst dito. Att den här skattesänkningen redan ätits upp flera gånger i form av höjda avgifter, moms och tillägg – det är inte mitt bord blir svaret. Moment 22.

För att vår sittande regering ska kunna behålla sin tro att skattesänkningar löser allt måste någon betala. Även vår nuvarande regering kan så mycket debet och kredit att de förstår det. Något de inte kan basunera ut till folket för det vore fel politik tala om att allt forsätter kosta och att skattesänkningar inte löser problemen. Vem tror de att de lurar? Allting heter och skrivs i ett enda ord ”pengar”.

Men hur gör vi att få bort alla moment 22 som uppstår? – Inte vårt bord, säger alla myndigheter unisont.

Här är vi i dag. Ungdomarna har rätt utbildning säger regeringen/länsstyrelsens rapporter – saknar erfarenheten som arbetsmarknaden kräver. De sjuka är friska säger FK – men arbetsmarknaden kräver frisk, stresstålig personal. Äldre har fel skolor för arbetsmarknaden – ni har tillräckligt med livserfarenhet säger AF. Långtidsarbetslösa vill inte annat än tillbaka till ett arbete – arbetsmarknaden säger att ni måste vara arbetsskygga som inte jobbat på länge.

Samtidigt nu som alla myndigheter är ålagda att spara pengar, hålla budgeten gör nu nya direktiv det dyrare för samhället.

När vår nya regering tillträdde kom order om att minska utbildningsdelarna för att människor skulle arbeta i stället. Arbeta med vad? - det hade de inte en aning om, men arbeta skulle de. Följden blev att AF avbröt pågående utbildningar och förstörde möjligheterna till deltagarna att få jobb. Det hade aldrig regeringen sagt ? så lite senare stod våra riksdagsledamöter och funderade över varför utbildningarna avslutats i förväg?

Blir det samma nu? Det fattas en massa beslut som ska tydas av andra människor och summan blir fler moment 22 och dyrare. Får vi höra våra riksdagsledamöter undra igen – varför håller inte budgeten?

Karin Hallqvist

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare

Mer läsning

Annons