Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Föräldrar väljer ­naturligtvis det bästa

Vårterminen börjar. Antag att du har en elvaåring som kommer hem och talar om att undervisningen i fortsättningen ska bedrivas på arabiska eller ett afrikanskt språk. Skulle du då bli förvånad, om ditt barn fem år senare har en lägre kunskapsnivå jämfört med om undervisningen fått fortsätta på svenska? Knappast.

Annons

Det är väl ganska logiskt att tro, att det omvända förhållandet gäller i lika hög grad. Kan man inte tala, läsa och skriva det officiella språket har man ett handikapp.

Barn med invandrarbakgrund har därför av helt naturliga orsaker svårare att tillgodogöra sig den utbildning som erbjuds i den svenska skolan. Det blir därmed också orsaken till att kunskapsnivån för svenska skolungdomar, totalt sett, stadigt sjunker i alla internationella mätningar. Sverige blir ”dummare”.

Kan man inte språket så måste det påverka utbildningsresultatet. Antingen dämpas studietakten och då hinner man inte med studieplanen, vilket innebär lägre kunskap. Eller så håller man planen och då hinner de med språksvårigheter inte med, vilket innebär lägre kunskap.

Det här vill de som styr och ställer inte inse. Det reformeras och reformeras. Man byter en fyra mot ett VG och ett VG mot ett D. Man pratar om för låga lärarlöner. Man pratar om betyg i nian, i sexan, i fyran. Eller inga alls. Man blundar för realiteter och i blindo famlar man efter någon magisk knapp som ska förverkliga alla drömmar. Kallas det ideologi?

Skolan i dag ger valmöjligheter. Föräldrar som vill sina barns bästa agerar. Har man möjligheter, inte minst ekonomiska, väljer man en klass med så få invandrare som möjligt för sitt barn. Helst inga alls. Då börjar det bli ”kinkigt”. Är plötsligt föräldrarna rasister?

Smaka på det! Om man vill ge sitt barn en så bra start i livet som möjligt, alltså en god utbildning, är man rasist. Man agerar ju aktivt i en tudelning av samhälle.

Självklart gör föräldrar med valmöjligheter rätt. De agerar efter de förutsättningar som politikerna har skapat. De vill att deras barn ska svara mot den fria marknadens krav på kunskap för att få arbete. Att politikerna importerar blivande arbetslösa är inte föräldrarnas bekymmer.

I många andra fall kan man inte agera på förd invandringspolitik, men man tycker att de där uppe blundar för strömningarna där nere. Man tycker till och med att de mörkar ibland. Man ser problem och man får höra att det inte finns några.

Man söker efter utlopp för sin frustration. Då finns SD där. Det enda legitima sättet att i en demokrati protestera mot förd invandringspolitik, röstsedeln. En del är förvånade över dagens opinionsläge. Andra, med mer öppna ögon, befarar att det bara är början.

GHD

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare

Mer läsning

Annons