Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Glöm inte Nordens största tragedi

Annons

I Sverige skulle rädslan för revolution år 1918 leda till allmän rösträtt och demokratins genombrott. I Finland blev utvecklingen långt mer dramatisk.

I dagarna för 100 år sedan slutade det finska inbördeskriget, som krävde 38 000 liv. Den 16 maj 1918 red Gustaf Mannerheim in i Helsingfors i spetsen för de vitas segerparad. Men segern betydde inte att våldet upphörde. Under några veckor avrättades tusentals fångar. 13 500 röda dukade under i fångläger till följd av farsoter och undernäring.

Tillfångnatagna rödgardister förs genom gatorna i Helsingfors år 1918.

Inget kan vara värre än att broder lyfter vapen mot broder. 25 000 barn förlorade en eller flera föräldrar.

”Fattigmansungar, trasungar. Runt hela landet står de utanför dörren till eländiga kojor och huttrar och väntar och tittar med tomma ögon utåt landsvägen” skriver Jarl Hemmer i romanen ”En man och hans samvete”.

Inbördeskriget var en utlöpare av första världskriget och den ryska revolutionen. Hungersnöd, massarbetslöshet och uteblivna sociala reformer var bidragande orsaker. Emigrationen till Amerika hade inte varit samma ventil under 1800-talets befolkningstillväxt som i Sverige.

Det var ett klasskrig, inte ett krig mellan svensktalande och finskspråkiga. Den vita sidan såg kriget som en frigörelse från Ryssland och kamp för den nyvunna självständigheten medan de röda ville införa en socialistisk samhällsordning.

Kriget och våldet skulle klyva den unga finska nationen i ett borgerligt och ett socialistiskt läger och skapa bitterhet under decennier. Makabert är att mer blod skulle krävas innan försoningen kunde påbörjas. Först genom vinterkriget 1939-1940 enades det finska folket i kampen mot den gemensamma fienden Sovjetunionen.

De röda mördade hemmansägare, företagare, tjänstemän med flera. Min morfar, som var lärare i Borgå, sökte skydd hos fiskare i skärgården (min mamma kallade kriget ”Röda upproret”). I takt med att krigslyckan vände slog den vita terrorn till med full kraft såsom i Tammerfors där hundratals fångar avrättades efter krigets största slag. Boken ”I bödlarnas fotspår” av Aapo Roselius är skrämmande läsning.

Sverige förhöll sig officiellt neutralt men 1 300 svenska frivilliga slöt upp på den vita sidan och svenska officerare bildade stommen i den vita staben. Bland 99 stupade svenskar fanns en farbror till statsminister Olof Palme med samma namn och den blott16 år gamle scouten Styrbjörn von Stedingk från min hemstad Djursholm, vars farfars farfar hade undertecknat fredsavtalet 1809 då Sverige förlorade Finland.

Brigaden deltog i avrättningar av fångar (se Tobias Berglunds och Niclas Sennertegs nyutkomna ”Finska inbördeskriget”) och medlemmar med arbetarbakgrund blev efter hemkomsten utfrusna på sina arbetsplatser.

Den vita sidan ställdes inte till svars för sina krigsförbrytelser. Det var rättsstatens förfall. Maria-Pia Boëthius talar om det värsta folkmordet i Nordens historia (DN 2 mars 2018). Det var inte folkmord – som definieras som förintelse av etnisk, religiös eller nationell grupp – men det var massmord, det var slakt.

Journalister, författare och historiker lyfte fram sanningen. I sin torpartrilogi ”Täällä Pohjantähden alla” (i svensk översättning ”Högt bland Saarijärvis moar”, ”Upp trälar” och ”Söner av ett folk” 1959-1962) skulle Väinö Linna spegla drivkrafter och spänningar i det finska samhället och skildra händelseförloppet från röd horisont som en motvikt till den vita historieskrivningen. Linna hade varit värd Nobelpriset.

Nya böcker om inbördeskriget ser dagens ljus inför 100-årsminnet såsom Jörn Donners roman ”Blod är tunnare än vatten” där fiktion och verklighet på Karelska näset 1918 blandas.

Såren från inbördeskriget har inte hindrat att Finland seglat upp på första plats i FN-rapporten World Happiness Report. Tiden har läkt ett nationellt trauma.

Tomas Attorps

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare

Mer läsning

Annons