Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hennes diktsamling har bäring på dagens situation

Annons

 ”Landsflyktig/med den tunga packningen av kärlek”, som hon senare skrev i en dikt, kom hon till Sverige med sin mor i maj 1940. Det var i sista stund. Hon hade redan fått en inkallelseorder till ”arbetsläger” – det kunde också stavas gaskammare. Sverige var ett ogästvänligt land och i princip stängt för flyktingar. Men Selma Lagerlöf och prins Eugen fanns med i en grupp som lyckades rädda dem hit.

Femtioårig lärde hon sig svenska och fem år senare, i det nya hemlandet, publicerade hon sin första diktsamling. Dessutom översatte hon svensk lyrik till tyska – Edith Södergran, Karin Boye, Johannes Edfeldt, Gunnar Ekelöf, Karl Vennberg, Erik Lindegren… Det blev ett halvdussin samlingar av svensk poesi som gavs ut i Tyskland. Hon skrev på nätterna för att inte störa sin psykiskt sjuka mor, som hon vårdade, och själv var hon periodvis intagen på mentalsjukhus; båda hade traumatiska upplevelser bakom sig. 1966 fick hon, Nelly Sachs, nobelpriset i litteratur. Fyra år senare gick hon bort.

Inte minst hennes diktsamling ”Flykt och förvandling” från 1959 har bäring på dagens situation, med miljoner människor på flykt undan terror i Mellanöstern och Nordafrika. I Rolf Mobergs tolkning från tyskan: 

”Kommer någon/ fjärranifrån/ med hundens rörelser/ eller/ kanske råttans/ och det är vinter/ så kläd honom varmt/ kan vara så/ han har eld under fotsulorna/ (kanske red han/ på en meteor)/ så banna honom ej/ om din matta ropar genombränd.

En främling bär alltid/ sitt hemland i famnen/ som ett föräldralöst barn/ för vilket han kanhända/ inte söker annat/ än en grav.”

Kläd honom varmt, ge honom hopp, bränn inte den byggnad där han fått en madrass!

Barbro Sollbe

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare

Mer läsning

Annons