Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Julens budskap är skymt

Annons

Signaturen ”Tror inte heller på tomten” påstår att religionens makt är stor och att debatt om religionen, som personen tycker är en stor bluff, saknas.

Det är knappast med sanningen överensstämmande att det saknas debatt om religionen, det har vi sett många prov på inte minst i Gefle Dagblad under hösten.

Ett återkommande tema har varit hur ond (och bakåtsträvande) religionen är. Exempel hämtas bland annat från den aktuella islamistiska fanatismen eller den kristna högerns framfart i USA med bland annat de besynnerliga idéerna bakom ”Intelligent design”. Men det är lätt att få opinionen med sig med sådana exempel. Gör man religion liktydigt med korståg, terrorism, vandalisering av abortkliniker eller kvinnoprästmotstånd med mera så gör man det egentligen ganska enkelt för sig. Det är att slå in öppna dörrar.

Det blir betydligt svårare om vi i stället talar om tro. För i larmet av terrorbomber, besynnerliga skapelseberättelser och ateismens varningsklockor försvinner det som allt handlar om.

Det mänskliga behovet av att ha något att hålla sig till.

Sällan talas det om den styrka och tröst som för den troende kommer ur en enkel bön innan kvällen. Eller om hur bekantskapen med en kyrka radikalt har ändrat en människas liv, många gånger räddat det. Sällan får vi höra om den stilla troende människan som finner styrka att möta motgångar genom att i all enkelhet tro att det finns någon som älskar henne och känner henne och går bredvid på hennes livsvandring.

I sin lilla bok ”Hur man botar en fanatiker” återger Amos Oz en gammal berättelse om en person som träffar på en äldre man vid ett kafé. Den gamle visar sig vara Gud själv vilket förstås personen till en början har svårt att tro på, men låter sig till slut övertygas om saken. Han frågar då Gud vem som egentligen har den rätta tron; De romerska katolikerna eller protestanterna? Judarna? Eller muslimerna? Gud svarar då: ”Skall jag säga som det är min son, så är jag inte religiös. Jag har aldrig varit religiös, jag är inte ens intresserad av religion”.

Som kristen brukar jag ibland fråga mig: Vad skulle Jesus ha sagt om saken? Vad skulle Jesus ha gjort? Jag tror att han kom till oss för att Gud ville säga oss något. Och det handlar berättelserna i bibelns nya testamente om, om man läser berättelserna och inte letar citat. Lyckas man se vad allt handlar om så måste slutsatsen bli att Jesus dom över mycket av det som mänskligheten gjort i hans namn under de nästan 2 000 år som gått sedan han var här, inte skulle bli nådig.

Det är den eftertanken du bör göra, du som döljer dig bakom signaturen ”Tror inte heller på tomten” innan du alltför lättvindligt drar likhetstecken mellan utvalda religiösa yttringar (avarter) och mänsklig tro.

Julen har ett budskap. Det är det budskapet som vi kristna försöker föra fram genom bruset av kommersen och siffror om julhandelns omsättning.

Om du tycker att religionen har stor makt så bör du kanske i stället ta en närmare titt på, och reflektera över, det budskap som är mest synligt på stan under julen, nu här i vår tid.

Totte Jonsson, Gävle

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare

Mer läsning

Annons