Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Målet måste vara att höja resultat

Annons

Ingen kan under den senaste tiden ha undgått att höra om den svenska skolans kris och elevernas dåliga resultat inte minst ur internationell jämförelse. Ser man detta ur Gävleperspektiv är det skrämmande då man vet att Gävle kommuns betygsresultat är långt under det genomsnittliga för landet (enligt Skolverkets meritpoängsstatistik 198,2 mot rikets 210,2 och som jämförelse Engelska skolans 245,3!)

Hur är detta möjligt speciellt när lärartätheten i Gävle faktiskt är något högre än genomsnittet för landet? Insändaren (30/4) ”Skolorna styrs av rektorernas rädsla” slår med stor kraft huvudet på spiken angående en av orsakerna till detta inte så hedervärda resultat för vår kommun. Insändaren pekar på att delar av kommunens skolledare har bristande kompetens och avsaknad av formell utbildning och kunskap om hur skolan fungerar (schemaläggning, betygsättning, läroplansmål ämnesfördelning och så vidare). Om dessa skolledare eventuellt har genomgått den statliga skolledarutbildningen är en i sammanhanget oväsentlig fråga, då förutsättningen för att få gå denna borde vara att man har grundläggande kompetens.

Enligt skollagen är rektors uppdrag många men ett av de absolut främsta kräver att rektor som pedagogisk ledare har en sådan djupgående insikt och kunskap att han/hon ska kunna driva skolans pedagogiska kvalitets- och utvecklingsarbete samt naturligtvis ha det övergripande ansvaret för att utveckla verksamheten på sin skola. Ledande forskare hävdar dessutom att nyckelfaktorn till en skolas framgång är avhängig skolledarens förmåga att skapa engagemang, sammanhang och uppslutning hos lärarna.

Förutsättningen för att kunna genomföra dessa mål är självklart att skolledaren har den elementära kompetensen samt naturligtvis egen erfarenhet av undervisning. En intressant fråga är vilka kravspecifikationer som gäller vid tillsättning av rektorer i Gävle kommun. Inte förvånande får kommunen vid den nyligen avslutade inspektionen från Skolverket anmärkning bland annat på ledarskapet i klassrummet och på kvaliteten på undervisningen.

Kommunen har nu ett par månader på sig att redovisa hur man planerar en förändring och hur en kvalitetsutveckling ska ske. Faran är tyvärr överhängande att det inte blir mer än som ofta klyschiga formuleringar.

Hur har det kunnat bli så här? Förklaringarna är naturligtvis flera men en inte oväsentlig kan vara att det också på grundskolans ledningsnivå saknas samma kompentens som hos nämnda rektorer.

Insändaren slår troligen huvudet på spiken, när han skriver att rektorn knyter till sig favoriter med samma utbildningsbakgrund och att man då blir omgiven av sina egna. Samma resonemang ligger nära till hands, vid tillsättandet av rektorer via grundskolledningen.

Syftet med insändaren är inte på något sätt att misskreditera någon yrkeskategori. Alla gör på sitt håll ett jättejobb. Men tveklöst har det under ett antal år rått olika pedagogiska inriktningar, där kunskapsförmedling samt krav tyvärr ofta ansetts tillhöra den gamla skolan. Vägen till jobb och nyckeln till att få bukt med ungdomsarbetslösheten går utan tvekan via utbildning och kunskap.

Därför måste skolan skärpas upp och det är därför en självklarhet att den som ska driva verksamheten alltså rektor och skolledare har kompetens och erfarenhet av skolan och undervisning samt förståelse för kunskapens betydelse. Gemensamt mål och krav(!) borde vara att höja resultatet och meritvärdet för vår kommun!

En kommunal angelägenhet

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare

Mer läsning

Annons