Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Segregering som affärsidé

Annons

På lördag är det Skolans Dag på Läkerol Arena. Det är egentligen en ganska god idé att de kommunala skolorna får visa upp sitt lärande och de sätt man arbetar på. Nu är det tyvärr inte det som är syftet med Skolans Dag. Föräldrar och elever ska senast den 15 februari välja skola med önskad profil. Denna mässa ska vara ett forum för marknadsföring av de kommunala skolorna inför det valet. Det resursfördelningssystem som Barn & ungdom tillämpar gör ingen skillnad om en elev i upptagningsområdet går till en fristående skola eller en annan kommunal skola. Skolan blir av med elevpengen likafullt.

Marknadsanpassade profiler är ett sätt för den enskilda skolan att försöka locka till sig elever från andra kommunala skolor.

Den långsiktigt pedagogiska utvecklingen, till exempel 1–16 årsperspektivet kommer med den kommersialisering som nu kännetecknar de kommunala skolornas utveckling, allt mer på undantag. Särskilt utvecklingen med särskilda profilklasser har lett till en ökad differentiering och segregering av eleverna. Vi har fått särskilda flick- och pojkklasser, och klasser med särskilt begåvade även i den kommunala skolan.

”En skola för alla” betydde tidigare att varje kommunal skola likvärdigt skulle ta emot alla elever utifrån deras olika individuella förutsättningar. I nyspråklighetens Gävle betyder samma slogan i stället att det ska finnas en kommunal skola för olika typer av elevers intresseinriktningar: Differentiering och segregering som affärsidé alltså.

Grundskolan som en likvärdig mötesplats för människor med olika ekonomisk, etnisk kulturell och social bakgrund som i ett gemensamt lärande växer och bildar sig tillsammans vittrar bort. Det förefaller som politikerna i Barn & Ungdom är beredda att offra kärnan i idén om den kommunala skolan i sin ideologiskt vilsna kamp mot friskolorna.

Den kommunala skolan utvecklas mot kommunalt ägda friskolor. Redan har vi skolor med särskilda privilegiebrev. Skolor som till exempel ha fått ”hela kommunen som upptagningsområde”. De skolorna får välja sina elever efter egna kriterier oberoende av närhetsprincipen. Jag är således inte heller förvånad att skolor med ”finare” profil än andra också undantas från varsellistorna. Vi har, menar jag, en tydlig utveckling mot A- och B-skolor.

Skolplanen är det viktigaste demokratiska instrument med vilket kommunen ska styra rektorerna och skolan; ”som visar hur kommunens skolväsende ska gestaltas och utvecklas”. Den har kommunen inte reviderat på tio år. Nu har Barn & ungdom åter igen begärt att få slippa följa upp den.

Är det inte allt bra märkligt, att med de svåra omställningar och anpassningar kommunens skolor står mitt uppe i det finns så litet politiskt intresse för att i en demokratisk process, fundera och reflektera om i vilken riktning Gävles skolor bör gå?

Det är de facto en bolagisering som sker av den kommunala skolan: Firma Leidermark & Gibbs. Som en sista marknadsliberal bastion misstror den firman politikens möjligheter. Kommunens medlemmar degraderas från medborgare till kunder och ska, i mån av barn, genom sitt val av skola ensamt styra skolutvecklingen.

Nej, den som tror på en likvärdig sammanhållen skola bör nog undvika Skolans Dag och kanske mycket hellre fundera över hur den politiska kraft kan skapas som är villig att försvara idén om den kommunala skolan.

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare

Mer läsning

Annons