Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Åldersdiskriminering

/
  • När pensionärernas villkor diskuteras och beslutas måste alla äldre försöka engagera sig.

Annons

Diskussionen om den pensionerade TV- journalisten Bosse Hanssons eventuella rasdiskriminering har blåst på rejält och faktiskt också dragit in inte alltför snygga uttalanden om oss äldre. Hur det nu än är med Bosse Hanssons rasåsikter så protesterar jag starkt mot att han skulle ha uttalat sig olämpligt på grund av ålder.

Skulle man ha sådana åsiktsmallar kan jag åta mig att ge många exempel på omogna och ansvarslösa åsikter som kolporterats av unga skribenter och andra åsiktsmaskiner. Nej, med åren kommer erfarenhet och det stabila i vårt samhälle finns hos människor som förmår att balansera sina åsikter och uttalanden.

Det kan bevars gå snett i alla fall. Just nu diskuteras framtidens pensioner, ett äldreproblem av dignitet, och från utredningen om pensionssystemet har läckt ut att det blir ett förslag om höjd pensionsålder. Det är ingenting orimligt utan snarare väntat och nödvändigt. När allt fler blir allt äldre ökar pensionärskaran och det också snabbt. Det innebär att pensionerna kostar allt större belopp för staten och kommunerna och man behöver inte vara någon Einstein för att inse att det här har vi inte råd med.

Utöver detta betyder höjd pensionsålder att Sverige får behålla arbetskraft som landet så väl behöver.

För inte alltför många år sedan var det en hel del människor – bland dem buntar av politiker – som inte insåg hur befängt det var att pensionera medborgarna tidigt.

De flesta minns väl resonemanget att man skulle pensionera sig tidigt – vid 58 till exempel – och lämna plats för de yngre på arbetsmarknaden. Det var politisk idioti då präglad av ekonomisk okunnighet och populism och nu får vi alltså gå andra vägen genom att höja pensionsåldern.

Hittills har arbetstagare haft rätt att gå i pension vid 61 års ålder.

Lagen om anställningsskydd lägger pensionsåldern på 67 år. Gränsen för garantipension är 65 år. Inom de här spannet blir pensionsutfallet förstås olika.

Budskapet nu är att alla måste arbeta längre för att pensionssystemet ska klara sig och för att pensionerna ska stå sig någorlunda. Hur det blir i detalj är svårt att säga men inte blir det mjölk och honung i överflöd.

Det är det ju inte nu heller för dem som är födda 1937 och tidigare.

För dem gäller ATP helt och hållet och ATP-pensionerna har inte hållit takten med den ekonomiska utvecklingen utan denna äldsta grupp i samhället är förlorare.

Och då särskilt de kvinnor som skötte hem och barn, som inte förvärvsarbetade utanför hemmet och som sedan, i bästa fall, fick ett jobb med låg lön. Vi har begått ett kollektivt skurkstreck mot särskilt dessa kvinnor.

När pensionärernas villkor diskuteras och beslutas – alla äldre orker helt enkelt inte jobba länge - måste alla äldre försöka engagera sig.

Hur det är att bli gammal och att vara det med allt vad det innebär vet bara de som är äldre. Och där är vi oslagbara. Vi har inte slutat tänka och måste stå på oss för att inte bli diskriminerade.

Det är en diskriminering som går på djupet och där alla ansatser till detta måste starkt bekämpas.

TORD BERGKVIST
Krönikör
tord.bergkvist@bredband.net

Mer läsning

Annons