Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Alla kan inte kräva hjälp

/

Annons

När svenskar drabbas av olyckor, orättvisor eller katastrofer utomlands skapar det givetvis reaktioner på hemmaplan. Ofta är det en positiv instinkt som innebär att vi håller koll på svenska medborgare som far illa i världen.

Men ibland leder instinkten fel. Medkänslan blir enögd.

Vad kan och bör staten göra när dess medborgare fängslas utomlands?

Just nu sitter två svenska journalister, Johan Persson och Martin Schibbye, fängslade i Etiopien. De greps när regeringsstyrkor attackerade den gerillagrupp de var inkvarterade hos.

Persson och Schibbye åtalas nu för terrorbrott. Bevisen som anförs består av filmmaterial som påstås visa hur svenskarna avfyrar vapen hos gerillan.

I ett brev som Schibbye skickat till Journalisthögskolan berättar han att de båda var på plats för att undersöka Lundin Petroleum, som utrikesminister Carl Bildt tidigare arbetat för.

”Det här är ju ett område vi har avrått från att resa till, för det är ett farligt område”, kommenterar ministern historien. Underförstått: Johan Persson och Martin Schibbye får skylla sig själva. Samma vecka rapporterar Reportrar utan gränser att den etiopiska staten satt i system att angripa pressfriheten och fängsla journalister.

I grannlandet Eritrea har den svenska medborgaren och journalisten Dawit Isaak suttit fängslad utan rättegång i tio år. Hans enda brott var att han rapporterade kritiskt om den eritreanska regimen.

Den tysta diplomati som först Göran Perssons och sedan Fredrik Reinfeldts regering använt sig av har inte gett resultat. Allt fler kräver att regeringen ska ändra strategi.

Det finns dock en naiv föreställning om att man alltid kan få hjälp av UD när man befinner sig utomlands. Men staten är ingen resebyrå, offentliga medel ingen reseförsäkring.

Allt fler svenskar har dubbelt medborgarskap, men UD har varit dåligt på att informera dem om att länder som inte accepterar dubbla medborgarskap, helt sonika ignorerar det nyare svenska passet. I Sverige blir vi ofta invaggade i en trygghetskänsla, som vi inte alltid borde ta med oss utomlands.

Schibbye och Persson visste vilken risk de tog, men förtjänar ändå att Sverige värnar deras mänskliga rättigheter.

Vad som kan göras ligger dock långt ifrån vad man som medmänniska känner borde göras. I fallet Dawit Isaak och Eritrea kan Sverige pröva att underlätta förhandlingsbenägenheten genom att strypa biståndet till landet.

Ett okritiskt stöd för svenskar utomlands leder emellertid också tankarna i fel riktning.

Det är stor skillnad på exempelvis Dawit Isaak, som kritiserade en auktoritär regim, och Annika Östberg som är dömd för mord på en polisman. Ändå jämförs fallen av exempelvis Socialdemokraternas partisekreterare Carin Jämtin, som vore de likvärdiga.

I media och folkmun dras ofta alla svenskar som döms utomlands över samma kam – de förutsätts vara oskyldiga.

Svenskar står inte över lagen i Sverige – och inte heller i andra länder de vistas i.

Ivar Arpi

Mer läsning

Annons